- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
788

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Literära ströftåg i Paris och London, af »Dagens Krönikas» utgifvare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

788

Som herrarne torde erinra sig, var det Bernadotte, som
1811 jagade Armfelt från Sverige. Ett bref från franske mi-
nistern i Stockholm, baron Alquier, till franske utrikesministern
hertigen af Bassano innehåller härom följande rader daterade
Stockholm 5 apr. 1811. : :

»Baron Armfelt reste den 31 mars, såsom jag på förhand
meddelat. Enligt prinsens ordre skulle han hafva lemnat Stock-
holm kl. 8 men behöfde ännu 4 timmar för att ordna en fa-
miljeangelägenhet. Drottningen skref till prinsen för att utverka
uppskof. H. k. h. beviljade det, på samma gång förkunnande,
att om baron Armfelt befunne sig i Stockholm kl. 1, skulle han
der arresteras. Han lemnade staden kl. 12, medförande sin son
och ledsagad af två vaktkarlar med ordres att följa honom ända
till Grisslehamn och att bevaka honom till det ögonblick han
stege ombord för att begifva sig till Finland.»

Rörande de anklagelser man gjorde mot Armfelt skrifver
han sjelf bland annat till den nyss nämde baron Rehausen
så här:

»Hvilken dårskap har man skrifvit på nun räkning? Om
det är af dumhet, kan det få passera, men om det är af elakhet,
är det skändligt. Jag skulle tala och handla i engelska regerin-
gens namn! Hvem är ett sådant dumhufvud, att han icke i
dylikt fall skulle skratta mig mnvidt upp i ansigtet? och hvar-
till skulle det tjena att göra mig skyldig till denna löjlighet?
Det är samt, att jag spridt elt stort antal broschyrer af genevaren
Ivernois rörande den engelska handeln, att jag låtit en annan
skrift af en amerikanare Mnna lända fram till ryska kejsaren,
att jag inbillat välsinnade men svaga hufvuden, att Ryssland för-
lorade mer på kontinentalsystemet än England och att detta sist-
nämda land aldrig skulle låta tvinga sig Ull fred af så löjliga
åtgärder. Det är hvad jag sagt och gjort — -— Jag skulle vara
1 stånd att låta trycka ett tillkännagifvande derom, ty jag håller
före att man kan wursäkta allt utom löjligheten, som aldrig wt-
plånas.»

I samma bref uttalar "Armfelt sina förhoppningar om, att
Gustaf Adolf skulle förhålla sig lugnt, ty med honom var det
ute i alla fall. Annorlunda med hans son, som lemnat efter
sig minnen af sin oskuld och af partiernas orättvisa förfarings-
sätt mot honom, minnen som aldrig utplånas.

Men hvad jag egentligen ville komma till, är att Armfelt
i ett bref till Rehausen af den 4 mars 1811 yttrar om sig
sjelf: »Inom kort skall jag lemna detta land kanske för alltid,

SS Ne AS a ERE

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:30:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0822.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free