Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Oda Nielsen, ett teaterminne från Köbenhavn af Edvard Fredin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oda Nielsen.
Ett teaterminne från Köbenhavn
af
Edvard Fredin.
En smärt gestalt; lifliga, själfulla ögon, så stora, att
de nästan beherska hela ansigtet; blond, krusig pannlugg;
Oo . . . Oo .
en något/för kraftig näsa må hända; fin skuren mun; ha-
stiga, nervösa rörelser och med något i sitt sätt, som på-
minner om Sarah Bernhardt, — så ser jag henne för mig,
Dagmarteatrets prima donna assoluta, Florizels och Nitou-
ches framställarinna, Betty Hennings rival om första rummet
på »den danske skueplads».
Det var en afton i mars i Dagmarteatrets eleganta
salong.
Programmet upptog bl. a. Paillerons enaktsstycke
»Hvor man morer sig», som för öfrigt just icke är en så
synnerlig »morsom» komedi.
Ridån
erinrar mig särskildt Cezz som grefve du Bussac och .So-
gick upp. Spelet var i allmänhet godt: jag
phus Neuman som : baron Brunner. : Men allt oaktadt fängs-
lade det icke min uppmärksamhet. En viss ;tyngd. hvilade
öfver det hela.
Ur Dagens Krönika. VI: 11—212. 54
I SA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
