Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Vår konstitutionella utveckling efter 1865, af Fritz Krook - I. Reformens förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
benägna att medgifva ytterligare uppskof. Reformförslaget skalle
tagas sådant det var, ocb ingen ändring eller rättelse var längre
möjlig.
Den grandlag, som på det sättet tillkom, bär ännu i dag
märke både af de intressen, som bragte den till stånd, och af
den brådska hvarmed detta skedde. Man hade ingen annan
princip att tillgå än de samfälda valens, men som de om reformen
mest angelägna intressena ingalunda utgjorde majoritet bland
folket, måste ett sätt utfinnas, hvarigenom en »jemnvigt»
åstadkoms. Man stod i begrepp att öfvergifva ståndsvalen och hade
redan för länge sedan funnit alla slags klassval omöjliga, som
man sade, men detta hindrade dock icke, att man delade folket
i två klasser, och för den vida talrikaste af dessa gjorde det till
ett fel, att den bodde på landsbygden och idkade landets
modernäring, och detta fel bestraffades med en inskränkning i
representationsrätten intill eventuelt en fjerdedel af hvad den blef för
städerna, der reformens egentliga tillskyndare skulle så långt ske
kunde tillgodoses. Med en öppenhet, som verkligen förtjänar
erkännande, förklarade man detta vara »af praktisk omtanke på*
kalladt». Samma praktiska omtanke påkallade förmodligen också,
att stora massor af förut valberättigade medborgare, hvilkas antal
i vissa län kunde räknas i tusental, för framtiden förverkade
denna rätt endast genom att gifva sitt bifall till den nya
ordningens genomförande. I andra land har man likväl vetat att gå
till väga på ett annat och med rättvisan något mera
öfverens-s Läm mande sätt. 1 England finnes t. ex. ännu en klass-valmän,
som fortfarande utöfva denna rätt endast derför att de innehade
den före den stora valreformen 1832, och detta tyckes också vara
det enda rätta.
Men skulle man 1865 gått till väga på det sättet hos oss,
hade ju med detsamma också reformens närmaste tillskyndare
kommit att befinna sig i en ännu ofördelaktigare minoritet. Man
gjorde derför hvad man kunde för att i »den praktiska
omtankens» intresse gifva den mera burgna stadsbefolkniugen
lejonparten af bytet. De mindre bemedlade, deras medborgerliga
kapacitet måtte för öfrigt hafva varit hur stor som hälst,
utestängdes af samma praktiska omtanke på det mycket enkla sättet att
penningen, som var den enda användbara värdemätaren på
åtskilliga af reformens patroner, fick göra samma tjenst för alla. Detta
inskränkte ytterligare valmännens antal. Åtskilliga år senare,
sedan det redan flere gånger varit tal om att utsträcka rösträtten
nedåt till alla dem, som öfver hufvud erlägga någon bevillning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
