Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och så dör hon, och då undrar hao, hvad han nu skall ta sig
före, då han inte har henne längre, — en undran, som kommer
ganska öfverraskande. Men den ädle grefven ber honom egna
sina krafter åt sitt fosterland, och med de orden slutas stycket.
Ja, någon fullgod exposé var ej detta, endast en antydan.
Hvad hela den historien rör oss? Inte en smula. Slog
den an några strängar hos parisarne? Förmodligen 1 Ångerfulla
för detta synderskor och stenhårda ädle herrar med utpräglade
känslor för dygd och heder, qvinnor i sidensläp, som akt efter
akt tigga om förlåtelse och krypa omkring på golfvet, och herrar
i redingot och storm, som ha rätt att döda dessa ångerfulla och
som ha rätt till allting — det plägar slå an på parisarne. Så
utvecklad är den moderna qvinnofrågan hos den galliska nationen.
Men något annat än en boulevardpjes blir aldrig furst Zilah
— lika litet som Derblays giftermål och andra kassapjeser för
kungliga scener. Det är unket vin utan must, det är ej
diktning, det är fabrikat.
Men just derför att dylikt rätt ofta uppträder med stora
anspråk nu för tiden — i vårt lancl liksom i Frankrike, här
endast klädt i andra former, — just derför borde kritiken
betona, till hvilken klass af så kallade diktverk det arbete hör, ¡iom
han skrifver om. Just derför borde den verklige författarens
sträfvan, vore den än ofullkomlig, outvecklad, ej bemötas med den
öfverlägsenhet, ja det hån, som hos oss Ur ganska vanligt, då
det gäller att nedgöra en författare, som ej behagar
kritjkskrif-varen. I ett land med en rik literatur som Frankrike, betyder
det föga att dylika fribytarverk som Furst’Zilah applåderas. De
verkliga författarne — åtminstone de, som ej anse teatern såsom
lifrets bästa spegel — fortsätta ostörda sitt arbete lika väl för
det. Teatern har ju för öfrigt nu ej särdeles mycket med
lite-raturutvecklingen att skaffa.* Teatern, som måste lägga an på
massorna, efter som hvarje teater är en affär, gör bäst i att hålla
med den kompakta majoritetens åsigt. Men det fUr ej romanen
göra och gör det ej heller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
