Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Anmälan: Oskar Fredrik. Högtidstal i Musikaliska akademien, af Frithiof Cronhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vore icke utrymmet för denna nppsats så knapt tillmätt,
skulle anmälaren tillåtit sig genom nägra spridda drag för Dagens
Krönikas läsare närmare belysa detta i Akademiens historia så
intressanta tidsskede, dubbelt intressant, då man betänker hur
litet man numera tyckes inom Akademien vårda sig om lysande
traditioner, om efterföljansvärda lifskraftiga föredömen.
* *
*
Nyssnämda historiska öfverblick beledsagas af en rikhaltig samling
af förklarande hänvisniDgsnoter till talen, likaledes utarbetade
afhrCron-hamn. Redan en flygtigt genombläddring af dessa med synbar flit och
forskningsintresse sammanförda kommentarier är vinstgifvande nog.
Så påträffar man här en qjelfständig studie öfver svenska
folkhymner och folksånger, af bogt bibliografiskt värde och åtföljd af notexempel.
Förf. erinrar om de många revsioner rörande det egentliga ursprunget
till den gamla »Bevare gud vår. kung», h varvid, såsom ock nämn es,
ännu flere och nyare granskningar skulle kunnat uppräknas ; derefter
omtalas huruledes sången första gången framträdde i svensk drägt (med
andlig text!) och sedermera Gustaf IV Adolf till ära nationaliserades som
svensk folksång, vid hvilket tillfälle (d. 12 febr. 1805) jemväl den gamla
gustavianska folksången »Gustafs skål! Den bäste kung som norden eger!»
a&jöngs. Derpå kommer ordningen till folksångerna från Karl Johans
tid, bland hvilka främst märkes den famösa »Karl Johan vår kung», med
dess visserligen mycket lyckade musik (af Dupuy), men alldeles
erbarm-liga text (af H. A. Kullberg).
Så frambröt en formlig störtsjö tff svenska folksånger vid Oscar I:s
tronbestigning. Man ovilkorligen studsar vid anblicken af den väldiga
Leporello-katalogen af lojal patriotmusik från anno 44. Citationen af
^François Rouel»* kommer här verkligen till pass: »under milt vistande
i Stockholm grydde hvar dag med en ny folksång: hvar och en som
kunde föra en stråke försökte sig deri», hvarvid dock bör erinras, att
yttrandet är bra mycket saftigare, i fall det citeras fullständigt, hvilket
den grannlage notförf. tycks ha dragit sig för: Under mitt vistande i
Stockholm grassei’ade der ett rasei’i för komponerande af \folksånger’ . . .
konserter à la Mmard gjorde folksånger* till sin musikaliska
hufvudbe-ståndsdel. Det var icke fråga om att sjunga som folk; endast om att
ajunga — folksångerhvilket ju låter riktigt drastiskt!
Det enda beståndande af hela denna folksångsliteratur blef St
rand-berg-Lindblads »Ur svenska hjertans djup», om hvilken notförf. meddelar
åtskilliga historiska notiser.
Att det finnes bref från Beethoven, som ännu icke varit
öfverlem-nade åt tiycksvärtan, är någonting ganska sällsamt. Hr Cronhamn
framdrager emellertid ett par dylika epistlar, som legat förborgade i
Stockholm under en mansålder. Begge brefven, skrifna på franska och dat.
I82d, äro i hög grad karaktäristiska. I det ena tackar B. Musikaliska
akademien, som med ett ledamotsdiplom hedrat hans »mediocres (!) mérites».
* Jemfor Arv. Ahnfelt: »Ur Karl af Kullbergs portfölj».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 18:31:07 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0107.html
