Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Om handelsdomstolar, af Ernst Bring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då vi i Sverige icke någonsin haft några egentliga
handelsdomstolar*, måste vi för att kunna bilda oss ett
omdöme om institutionen, vända oss till utlandet, från hvars
erfarenhet i frågan god lärdom torde vara att hemta.
I Italien sages handelsdomstolar först hafva blifvit
inrättade. Redan i tolfte seklet hade man derstades af
l$öp-mansgillena valde egne lekmauuadomare, »consules
merca-torum». Sådana domstolar finnas dock numera icke, utan
de italienska liandelsdomstolarne äro nu sammansatta af en
graduerad jurist såsom president och två köpmän såsom
bisittare. Dessa domstolar döma på de platser, der de ärc
inrättade, såsom första domstol i alla handelssaker, hvilkas
värde öfverstiger 1500 lire, och så*om appelldomstol i alla
af prsetorerna såsom bagatelldomare i första instans afdömda
handelssaker. Der handelsdomstolar icke finnas, fungera de
allmänna civildomstolarne i stallet
Långt ifrån att man i Italien år benägen för de
särskilda handelsdomstolarnes afskaffande, synes man tvärtom
der arbeta för institutionens ytterligare utveckling. Så
begärde handelskamrarne 1869 och 1871, att
handelstribuua-lerna måtte bibehållas och utvecklas, och röster saknas icke,
hvilka höjts för en återgång till det gamla systemet med
uteslutanae lekmän såsom domare i handelsmål**.
Frankrike lärer från Italien hemtat sin
handelsdoni-stolsinstitution, hvilken egentligen grundlädes först imder
förra hälften af sextonde seklet, ehuru redan en ordonnans
af 1302 lärer tillåtit inrättandet af särskilda köpmansrätter.
Angående anledningarna till handelsdomstolarnes
uppkomst hafva meningarna varit delade. Vissa författare
påstå med bestämdhet, att dessa speciela domstolar icke
inrättats till följd af någon från handelsståndet uttryckt
önskan eller något af köpmännen sjelfve kändt behof, utan
skulle orsakerna vara att söka på det politiska,området uti
konungarnes åstundan att på samma gång smickra och vinna
det tredje ståndet genom att gifva detsamma rätt att sjelf
* Såsom egentliga handelsdomstolar kunna nämligen räknas lika
litet de gamla Hallrätterna, Bergstingsrätterna och
Sjöförsäkringsöfver-rätterna, i hvilka samtliga lekmannaelementet hade stor betydelse, som
de i våra mindre stader ännu befintliga rådstufvurätterna med »illiterata»
ridmän.
** Se Riccardo G. Cattaneo, della Giurisdizione Commerciale.
Torino 1879.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
