Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Om handelsdomstolar, af Ernst Bring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
och Handelsrätten, kunna hänskjutas under allmän domstol,
om båda parterna äro derom ense, samt dels att
handels-och sjörättstvister emellan parter, som icke hafva sitt forum
i Köpenhamn, kimna med bådas samtycke upptagas af
Sjö-och Handelsrätten. Den nyss berörda rättigheten att
häu-skjuta handels- och sjörättssaker till allmän domstol lärer
hafva blifvit ganska flitigt begaguad.
I Danmark har fråga blifvit väckt om indragning af
Sjö— och Handelsrätten såsom sjelfständig domstol. Dess
funktioner skulle då öfvertagas af de allmänna domstolarna
under medverkan af sjö- och handelskunnige lekmän.
I Norge finftas icke särskilda handelsdomstolar men
deremot sjörätter, bestående af underdomaren i orten, såsom
ordförande, och två sjökunnigé gode män, hvilka äro
edsvurne. Dessa sjörätter hafva icke allenast att döma i
sjö-rattsmål utan äfven att i frågor rörande sjöfartsforhållandei}
afgifva utlåtanden m. m. Sjörätterna i Norge kunna vara
antingen fasta eller för särskildt tillfälle konstituerade.
Egendomligt nog har icke någon af Norges f. u. befintliga fjorton
fasta sjörätter sitt säte i Bergen eller i Christian ia, men
förslag lärer hafva blifvit väckt om inrättande i sistnämnda
stad af en sjö- och handelsrätt efter danskt mönster.
I affärslandet par préférence, Amerika, finnas icke
handelsdomstolar, och förslag om sådanas inrättande derstädes
lärer icke ens hafva blifvit väckt. Hollcind har haft
specialdomstolar för handelstvister, men de äro der afskaffade.
Egypten, som genom fransk-engelsk bemedling år 1883 fatt
en ny processlag, har icke heller särskilda handelsdomstolar.
Bland sakkunnige här i vårt land torde, för så vidt
förf. har sig bekant, handelsdomstolsinstitutionen icke ega
några sympatier, något som, efter hvad ofvan om utländska
förhållanden blifvit meddeladt, icke torde väcka förundran.
Vid 1878 års juristmöte behandlades frågan om
handelsdomstolar. Diskussionen derom inleddes af en svensk,
nuvarande Justitierådet Annerstedt, och ehuru endast fa talare
deltogo i meningsutbytet, kan man dock af förhandlingarna
utan svårighet finna, att stämningen vid mötet icke var
gyn-sam för den nya institutionen. Den ende talare, Grefve
Sparre, som yttrade sig till förmån för densamma, synes
nämligen, att döma af vissa hans yttranden, hafva varit
temligen öfvertygad derom, att han stod i det närmaste
ensam om sin mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
