Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Antropologiska och penitentiärkongressen i Rom, af Alfredo Mazza (öfvers. af H. Sandström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känslor, som på hans tid voro gängse bland filosoferna och
i allmänna opinionen. På grundvalen af dessa doktriner
uppstodo åtskilliga skolor inom kriminalrätten. Den
förnämsta bland dessa var den klassiska. En annan skola,
hvilken hade många anhängare, var den Roederska som
höll före, att straffet framför allt borde vara förbättrande.
Men ehuru denna skola samlade kring sig många nitiska
läijungar i Tyskland, Frankrike och i synnerhet i Spanien,
minst i Italien, kunde den dock ej blifva af längre
varaktighet såsom sjelfständig skola. Dess grundprincip om den
brottsliges förbättring infördes visserligen i de europeiska
staternas lagstiftning men förblef allestädes utan frukt: äldre
och nyare antropologiska och psykologiska iakttagelser
hafva visat, att med hvilket som helst, äfven det mildaste
straff-förfarande, och hvilket system man än användt för
den brottsliges förbättring, dock alltid finnas förbrytare och
dessa mycket talrika, som det är omöjligt eller ytterst svårt
att förbättra, derför att deras organiska och psykiska
konstitution är abnorm och derför att (enär brottet leder sitt
ursprung ej blott från den brottslige individen utan äfven,
och till stor del, från hans fysiska och sociala omgifning)
endast brottslingens förbättring ej är tillräcklig för att hindra
honom från återfall, såvida ej den sfer, hvari han dväljes,
förut förbättrats, till den grad detta är möjligt
Brottstatistiken ådagalägger detta med full klarhet; den visar att i
allmänhet och i hvaije land brottsligheten är stadd i en
ständig ökning, enär de straff, som nu användas, ej äro
tillräckliga att skydda de rättrådiga inom samhället, utan allt
mer bidraga till att förderfva de illvilliga.
Detta sakernas tillstånd är till bekymmer för alla, och
några yngre idkare af rättsvetenskapen föl lo derför på den
idén att tillämpa den positiva metoden i den straffrättsliga
vetenskapen, i det de togo till grundval för sina forskningar
brottslingen och ej straffet i och för sig. De kunde härvid
draga nytta af de antropologiska undersökningar af
brottslingar, som anstalts i Tyskland och Italien. Liksom man
numer i medicinen ej såsom förut tillämpar metoden att läka
sjukdomarnc, såsom abstrakta eller oberoende af den sjuke,
utan i dess ställe botar de sjuke genom att studera desses
karaktär, lefnadssätt, organiska förhållanden o. 8. v., på samma
sätt ansågo sig anhängarne af den nya positiva skolan i
kriminalrätten kunna ernå vigtiga resultat genom undersok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
