Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Antropologiska och penitentiärkongressen i Rom, af Alfredo Mazza (öfvers. af H. Sandström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I kongressens andra sektion angåfvos först de skäl,
som förmått anhängarne af den nya skolan att samlas till
kongress. Man ansåg lämpligt att undvika hvaije
diskussion om tillvaron af sjelfbestämningsförmåga, enär man ej
kunde bland anhängarne af positiva lärosatser bringa å bane
öfverläggningar i metafysiska ämnen, utan framför allt börde
sysselsätta sig med fakta. Man gaf derför uttryck åt den
önskan, att man vid strafllagsstiftningen i de särskilda
staterna må fasta afseende vid den positiva skolans åsigter.
Efter denna allmänna opinionsyttring öfvergick man till
behandlingen af de framstälda ämnena.
Första frågan var af följande lydelse: »I hvilka
kategorier böra brottslingar delas och hvilka äro de organiska
och psykiska karaktärsdrag, som skilja dessa?» Ferri
klassi-fierade brottslingarne i 5 grupper. I den mycket lifliga
ofverläggningen förebrådde Lacassagne de italienske
positi-visterne för att fasta allt för stort afseende vid ärftliga
anlag och vid antropologiska rön, men deremot förbise
inflytandet af den sociala omgifningen. Garofalo anmärkte, att,
hnru stort inflytande man än bör tillskrifva omgifningen,
det likväl är visst, att brottslingen bildar en oregelmessig
och vanslägtad typ. Man fann det olämpligt att för
närvarande fatta någon resolution rörande brottslingames
klas-sifikation, men man fasthöll dock vid den allmänna
grundsatsen, att en sådan är möjlig med stöd af de antropologiska
lärdomarn e.
Några af kongressens medlemmar framstälde till
behandling frågan om dödsstraffets tillåtlighet enligt den nya
skolans grundsatser. Man föreslog dervid ett uttalande,
hvari-genom man förklarade, att kongressen ej var obenägen att
tillåta detta straff teoretiskt, men att det för närvarande ej
vore lämpligt att draga detta ämne under diskussion.
Derefter behandlades frågan om den medico-legala
be-sigtningen. Lacassagne föreslog att erkänna nödvändigheten
af att i brottmål använda två läkare.
Professor Zuccarelli föreslog deremot, att jemte
apella-tionsdomstolarne inrättades en medico-legal domstol och
framhöll nödvändigheten af att afskaffa den medico-legala
besigtning, som tillkallades af försvarsadvokaterna.
Detta förslag rönte mycket motstånd. Efter en liflig
diskussion, i hvilken senatorn Moleschott tog en betydande
del, blefvo Lacassagnes åsigter till en del biträdda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
