Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Till frågan om Norges underkufvande (ett arkivvittnesbörd ur Talleyrands diplomatiska korrespondens)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sida; på samma gång gifVer valet af svenska kommissarier och
svenske kronprinsens nära granskap, som Bätter honom i stånd
att snabbare utfferda sina order, vid handen att denna angelägenhet
kommer att se sin afslntning instundande december månad och
att konungen vid denna tid skall erkännas af sina nya undersåtar.
De svenska kommissarierna äro: af Wetterstedt, hofkansler;
han kom från Paris och begaf sig direkt till Norge utan att
passera Stockholm. Han är känd af ers höghet. Baron
Rosenblad, f. d. statsråd, en man, som är grundligt hemmastadd i
rikets förvaltning.
Wirsén, statssekreterare, har mycket sysselsatt sig med
Sveriges finanser.
Hans Järta, landshöfding öfver Dalarne; en person, som
på mycket hedrande sätt uppträd t vid de senaste riksdagarne och
hvars anseende är allmänt.
Man tror att äfven generalmajor Björnstjerna kommer att
fd räkna sig till dem. Det är han, som undertecknade
konventionen i Moss och som vid de första oroligheterna Bkickades för
att lugna dem. Han har sedan dess icke lemnat Norge och
åtnjuter kronprinsens förtroende.
Skulle man möta motstånd, väntas detta endast af
innevå-narne i Trondhjems och kanske äfven i Bergens stift.
Befolkningen i södra delen af Norge, hvilken till största delen utgöres
af köpmän och förmöget folk, har ända från första stunden visat
benägenhet för underkastelse i afsigt att få behålla sina
tillhörigheter. Med folket norrut förhåller det sig annorlunda; .vant
vid ett enkelt och ensligt lif bland bergen, har det ingenting att
förlora och har förblifvit starkt intaget af det hat, det sedan
långt tillbaka närde mot sina grannar. Tanken på en förändring
har skrämt det och det lade snart i dagen sin afsigt att ej låna
sig dertill. Man har anledning att tro, det de utländska
köpmännen, som etablerat sig i städerna, hafva deltagit i den
opposition folket visat; men dessa trakters läge och den fullkomliga
bristen på lifsförn öden heter och resurser af alla slag, h vartill
ionevånarne lätt skulle bringas, förbjuda hvarje tanke på
motstånd. Man kan sålunda betrakta Norge icke endast såsom
eröfradt, utan till och med såsom nästan fullständigt underkufvadt*
Strax efter riksdagens afslutande i Norge skall en sådan sam-
* Kursiveringen af updertecknad.
»On doit donc regarder la Norvège non seulement comme conquise
mais même comme presque entièrement soumise.»
Dag. Kr:8 utg.
Ur Dagens Krönika. VI. 2-3. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
