- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
275

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Musikalisk revy, af Volontaire

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arrangerade Don Juan-fantasien, som emellertid — äfven den —
till större delen för sin storartade verkan hade att tacka
föredraget, som i detta nammer besteg det snillrikas regioner. Här
tycktes konstnärinnan inlägga hela sin själ i sitt spel, der hon i
en brännpnnkt förenade samtliga en stor artists bästa egenskaper
och samtliga sin individnalitets- och konstnärsmenniskas
företräden. Denna prestation verkade oflk med det genialas
outsägliga, allt besegrande makt — och publiken, rörd, bländad,
berusad på en gång, utbröt också efter det trolska spelets slut i
ett oändligt, brusande jubel.

Den konsertflygel, som fru Menter härstädes betjenade sig af,
var icke fullt värdig hennes talang och jag vill minnas att hon
förra gången hade med sig en bättre. Måhända hade resan från
Petersburg bekommit instrumentet illa, kanske emballeringen varit
bristfällig eller så, nog af timbren i instrumentet var ingalunda
den man kunnat vänta sig och till och med volymen — specielt
i det djupare läget — lemnade mycket att önska.

* *

*



Vår goda opera har haft en ledsam böijan på
vintersäsongen. Sjukdom och illamående, heshet och indispotion, förkylning
och allmän svaghet — ja, hvad vet jag? — ha vållat det
rysligaste npp- och nedvändande på repertoiren, så att till och med
abonnenterna en och annan gång fått nöja sig med mycket
medelmåttiga framställningar.

»Profeten» har lemnat operavännen tillfälle att förnya
bekantskapen med frök. Wellanders verkligen förträffliga Fidés och
till operascenen återvälkomna fru Edling, som emellertid i
Berthas parti ingalunda är i sitt rätta esse, föga heroisk som hon
är vare sig i apparition, röst eller spel, denna behagliga
fram-ställarinna af Mignon, Adina, Susanna och dylika partier i den
genren. Hr Sellmans dramatiska framställning af den svåra
titelrolen saknar icke förtjenst, men sångrolen är honom för
öf-vermäktig. Sak samma gäller denne sångares prestationer i
»Judinnan», der dessutom Leonard Labatts framställning äunu är i
friskt minne. Halévys prunkande opera bjöd denna gång på en
verklig artist i titelpartiet, som i detta hänseende det senaste
decenniet varit mer än illa tillgodosedt. Fröken Grabow hade
nämligen öfvertagit Rachels fordrande parti, hvarur man redan
förut pä konserter haft nöjet höra henne sjunga den med skäl
berömda arian: »Han kommer nog!» Denna scen blef också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:31:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free