Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Musikalisk revy, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Donna Anna. Pä dramatiska scenen har man ju fött njuta af
det uppbyggliga skådespelet attise en rol} som eftersträfvats af
en bland verldens förnämsta skådespelerskor, uppdragen åt en
aktris, som man är van att se komma in och anmäla någon af
den scenens många franska grefvar och markiser. Och man må
icke tro att samma »konstnärliga» arrangement skulle vara
oer-hördt’ på den större scenen. Visst icke! Så spelade för några
&r sedan fröken Jacobsson ena qvällen Petronella i »Svarta
dominon», andra qvällen Nattens Drottning, ena aftonen Martha
i » Faust», andra aftonen Donna Elvira. Andra dylika
experiment att förtiga. Något i den genren har verkligen nuvarande
teaterstyrelsen besparat operapublikens ögon och öron. Och detta
är ju alltid en förtjenst — om ock en negativ.
Hr Forstén är man tack skyldig att han åtagit sig titelrolen
och dermed möjliggjort operans repris, ty någon lämpligare Don
Juan än hr F. eger vår operascen dessvärre ej, sedan hr Langes
Don Juan fröjdar våra grannar på andra sidan sundet. Hvad
hr F. egentligen lyckas uti som Don Juan, är väl närmast
betoningen af den lifsglade bon vi van ten, den obekymrade
bohème-naturen, och hvad han misslyckas uti är — ledsamt att säga —
sä godt som fullständigt den öfriga karaktäristiken. Den tragiska
storheten och glansen, förförelsens silkessmekande, insmickrande
lockelser, den spanske grandens brio och elegans, allt detta
lem-nades åt ’åskådarens fantasi att komplettera. Både fysiskt och
psykiskt taget saknade hr F. tillgångar att med vederbörlig
skärpa pointera dessa väsentliga karaktärsdrag och bristen på
någon genomgående grunduppfattning lade dertill en oklarhet, en
detaljsplittring, som verkade allt annat än konstnärligt. Icke
heller kunde den musikaliska delen af prestationen öfverskyla
mattheten och oredan i den dramatiska. Legato-sång tyckes nu
en gäng för alla icke vara hr F:s starka sida och han
misslyckas också temligen regelbundet uti den s. k. canto spianato.
Hr F. saknar en fast och hvilande ton, antingen nu detta
kommer sig af naturhinder eller felaktig metod. Chevrotten, som
stundom vanställer hans sång, kan komma af öfveransträngning,
hvarom är mindre att säga, men det värsta, den emellanåt
förfärande konseqventa detonationen, måste tillskrifvas brist på öra.
Nyanseringen i hr F:s sång är i allmänhet välbetänkt och tog
sig bra ut bl. a. i förförelse-duetten.
Hr F:8 motpart i denna celebra duett, fru Edling, har en
röst, som lämpar sig för operaserian, men en naturel, en
personlighet, helt egnad åt den gladare sången. Hvad Zerlina beträffar, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
