Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Henning Hamilton, politisk studie af Marcellus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekommande. Sammanställningen mellan frih. De Geers
oförsigtiga framdragande af den franska revolutionshistoriens
olycksdigra * för sent» och den under sådant vilkor
förutsatta nödvändigheten att nu »taga revolutionen sådan den
bjudes utan blodsutgjutelse» är väl det skarpaste man
gema kan säga, men det beror på sättet, på hvilket det
sker. Tegnér har en gång yttrat, att »i stridsskrifter bör
man sticka med udden men aldrig slå med skaftet». Det
var denna konst, Hamilton så väl förstått, och udden af
hans vapen låg, såsom af det anförda synes, icke i
slutsatserna utan i de ampra, ehuru polerade
»mellanmenin-gama».
Hamilton var ock på riddarhuset den främste kämpen
moj det framlagda förslaget, och hans anföranden i denna
fråga äro mönster för vältalighet och verklig statskonst.
Hans voro ock idéerna och planerna i det motförslag, som
reservationsvis till protokollet framlades rörande en
ifrågasatt representationsförändring, hvilket motförslag för sent
framkom för att framläggas för ridderskapet och adeln af
den egendomliga orsak, att ingen boktryckare i Stockholm
vågade trycka detsamma af fruktan för den exalterade
pöbelns excesser. Detta förslag, som »post festum»
fram-bars af grefve C. G. Mömer, var, hvad kamrames
sammansättning beträffar, i många afseenden. vida liberalare än
det kungliga förslaget. Der finnes för valrätt och
valbarhet till andra kammaren inga censusstreck. Det så
mycket omordade politiska »strecket» fans icke i motförslaget.
Skada blott att man i detsamma i högst betydlig män tog
igen med ena handen hvad man gifvit med den andra,
då man nämligen ville genom elektorer utse
riksdagsmännen samt att vid elektorers väljande den graderade
kommunala röstskalan skulle tillämpas. Men det var
egentligen i afseende å första kammaren, som man ville anordna
en annan sakernas ordning än den K. M. föreslagit, då
man sökte att genom införande af klassval derstädes skapa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
