Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Stockholms dramatiska scener, öfversigt af Passepartout
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturligtvis ej blir läst, ty vår allmänhet köper ej teaterpjeser,
om det ej står fru Edgrens namn på titelbladet, eller ock
att lämna den till en annan teater, der den i bästa fall blir
uppförd ett par gånger och sedan glömd.
En slump beror dess öde ofta på. Direktionens lynne,
repertoarens tillfälliga tillstånd, personalens dito dito,
årstiden, då stycket kommer upp, väderleken, om det spelas på
vårsidan, slutligen och ej minst rollbesättningen. Det fins
dåliga pjeser utan ett spår af literärt värde, som tack vare
direktioner och skådespelare nått stor framgång, och det
fins goda pjeser, som till följd af dåliga konjunkturer helt
och hållet förfelat sin uppgift. Ty på teatern får ännu
mindre än eljes i literaturen varan tala endast for sig sjelf.
Och här är det ej endast de vanliga biomständigheterna,
som bidraga tilt utfallet: Tendensen i stycket, dess så
kallade moralitet eller immoralitet, författarens
partiståndpunkt m. m.
Vi ha hört besynnerligheterna i Madeleine Bunge
applåderas, derfor att de gisslade de nyare idéerna, — och vi
minnas hur raderna hurrade åt utfallen i Hur man gör godt
Vi minnas Herr Bengts hustrus öde — detta trots den
allmänna hänförelsen på första representationen — och det
olika öde, som drabbade En räddande engel mot det
som kom Sanna qvinnor till del, då dessa båda stycken
samtidigt uppfördes. Så att inte är det dikternas inre värde,
som ensamt bestämmer deras öde.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
