Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svensk poesi, utkommen till julen 1885, anmäld af H. A. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvinligt o. d. Likaså äro i synnerhet deras jambiska verser
oregelbundna, i det att i flere dikter deras stigande takt fbrbytes
till ett trokaiskt verslags fallande. En annan oegentligbet hos
de båda herrarne är, att ingen af dejn skrifver högsvenska. Deo
ene diktar på finskt idiom ooh den andre på skånskt.
Hvad de båda behöfva för att bli verkliga skalder, är
innehållets / sundhet, en frisk eller i det minsta egen lifsåskådning
samt natur jemte ans och vård i sin form. Men fl de det, har
vår poesi dock ej litet att hoppas af dem, ty poetisk gnista
saknar ingen af dem, om än dess glöd ännu täckes af
omogenhetens och manerets aska, och en mottaglighet fbr nya tankar
och känslor ega de båda som kan komma dem att ge gestalt
åt mycket som rör sig på 4jupet af tidens medvetande, när den
en gång har upphört att vara hysterisk, när de som skalder
vuxit ur tandsprickningsåren och se målet klart fbr sig, då de
kommit derhän att som män med harmens lif men med
erfarenhetens mognad drabba hop med lifvets missförhållanden i stället
fbr att såsom nu, räcka ut tungan åt dem som pojkar, eller lipa
öfver dem som agade gkolpiltar.
Jag lemnar nu dem som gå eller anses gå i spetsen fbr
någon kohort, fbr någon viss riktning och vänder mig, om ej
direkt till »servus imitatorum pecus», så till »dii minorum
gen-tium» åtminstone.
De höra alla till optimisternas skara, om de än dela aig i
spridda flockar, äfven de samlade den ena under idealismens
den andra under realismens fana.
FrämBt bland dfem träder Viktor Moll. Han är i synnerhet
de bildade äldre damernas skald. Hans rykte är stort, hans
begåfning möjligen något mindre. Hvad som mest utmärker
honom är hvad fruntimren bruka kalla renheten i hans diktning.
Christer Swahn har en gång, i sin »Hospitalshistoria», indelat
våra ledande skalder i vissa klasser. En af dem kallar han den
serafiska. Skulle han ha inrangerat Viktor Moll under någon
af dem, hade han säkerligen fört honom dit. Det är någonting
af Franzéns liljeblidhet blandadt med C. D. af Wirséns åt det
englalika syftande skaplynne i hans poesier. De äro vackra,
några af dem äro till och med friska och fbrtjusande t. ex.
*In-fbr den meliska Afrodite». Men någon fbrmåga att entusiasmera,
att dra massor med sig ha de ej. De uttrycka en ren och
harmonisk men af tidens rörelser nästan oberörd andes litet in-»
skränkta själslif. I formen äro de säkra och utan vank.
I uppfattningen närmande sig honom stå vår flocks båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
