Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Vid Svenska Akademiens hundraåra minneshögtid, poetiskt nattstycke af Scævola den andre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min barndom foli uti hans kronprinsstunder,
Jag mins den tiden, hur den är mig kär
Med sin forhoppning, sina Bjurstensunder
Och allt det nya lif, som qväfdes der.
Det var som våren, när hans värma droppar
Ur blånad sky och loser vinterns tvång:
Då leka djur, då dikta skaldeknoppar,
Och hvaije hjerna spränger sina proppar
Och qväder gladt — tant bien que mal — sin sång.
De gamle juvenaler hade somnat
Vid bankopunsch från vigi lansens dar,
Som allt försökt och ingenting fullkomnat,
När kungason studentens like var.
Hvad Norden evigt vill, en kung, som känner
Sin värdighet, stod åter fram i glans
Och det vardt ordnar ibland frie män ner,
Vårt riddarhus fick nya ämnessvenner,
Och Emil Jonas fick sin literw med glans.
I sorgdok furstemodern satt på tronen,
Och spiran var en psalmbok: med hvar stund
Det växte nya tempel i nationen
Och nya prester, fast på »nådig» grund.
Vår gamla dröm om bragder och om ära
Förflyttades till bönhusdiger trakt,
Der Berg och Besko v sina kronor bära
Och Lindströms gossar ljus och seder lära —,
Och Norrby skar sitt skägg och Schkele blef en makt.
Den svenska äran bröt sig nya bauor
I tankens länder: herr professor Fries
Stod segersäll bland sina bloipsterfanor
Och höll små qvicka tal på eget vis.
Gyldén beräknar listigt himlafarden
För månens skifva, för planetens rand,
Och Cleve skedar skapelsen i härden,
Och Nordenskiöld ger ny kontur åt veriden,
Och häfdernas mystér ransakar Hammarstrand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
