Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Det unga Sveriees senaste vitterhetsprodukt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det unga Sveriges senaste
vitterhets-produkt.
Bedömd af en q vinna. *
- Det linnes böcker, som i en författares produktion intaga
en särskild plats, nämligen de, hvilka icke företrädesvis böra
bedömas som böcker utan som handlingar, emedan författaren vid
deras tillkomst varit ledd af en etisk snarare än af en konstnärlig
bevekelsegrund. »Erik Grane» har denna plats i Gustaf af
Geyer-stams produktion. Det är hans allvarligaste arbete; hvad han
der sagt är det, som mest brinnande legat honom om l^jertat.
En sådan boks betydelse för flere än författaren sjelf afgöres
i och med den grad af allmängiltighet, uttalandet eger. Denna
åter beror på om författarens enskilda erfarenheter äro
kännetecknande för ett flertal individer eller kanske t. o. m.
typiska för en hel samhällsklass. Båda vilkoren förefinnas i
,>Erik Grane». Ämnet i denna bok är dubbelt; det behandlar dels
en ynglings strider och nederlag under kampen för sedlig renhet,
dels denne ynglings ställning såsom medlem af det samhälle i
smått, som en studentkår utgör. Det första af dessa ämnen
är således ett i hög grad allmänmenskligt, och äfven det senare
borde tillvinna sig ganska mycket af allmänhetens intresse. Att
så verkligen varit fallet, derom vitnar den lifliga diskussion
boken väckt.
* Från en af våra mest bemärkta, yngre författarinnor, som dock vid
detta tillfälle önskat vara okänd, ha vi eraottagit ofvanstående uppsats.
Att vi åt densamma gifvit ofvanstående rubrik, må hr Geijerstam icke
misstycka. Att döma af ett hans uttalande i sin »Revy» (1886) synes
det som funne han något försmädligt i uttrycket »det unga Sverige», men
detta, enligt hvad vi föreställa oss, alldeles utan skäl. Då han deljämte
undrar, hvem som kan ha påhittat uttrycket, föreställande sig att detta
skett helt nyligen, kunna vi meddela att epitetet begagnades redan om
Mellin, Blanche m.fl., som för omkring femtio år sedan tillhörde den literära
oppositionen. I sakens natur torde ock ligga, att det unga Sverige
kommer alt uppenbara sig i alltjemt nya former, så länge det gamla Sverige
finnes* till.
Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>