Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Hamiltonska sagan. Dikt och sanning rörande Henning Hamilton. Ny belysning af Anti-Marcellus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag har förut nämt, att jag ville återkomma till den
fantasibild, under hvilken Marcellus framställer Hamilton som
en storman »icke blott i Sveriges historia, utan i
verlds-historien». Det är lätt att finna, att det är
stormakts-drömmame från 1863, som här hägrat för Marcelli lifliga
fantasi. »Hade grefve Hamilton fått råda, säger Marcellus,
så skulle han otvifvelaktigt kommit att intaga en ytterst
framstående plats icke allenast i Sveriges historia, utan
kanske i verldshistorien.»
Jo, nog fick grefve Hamilton både gifva råd och råda,
då han, enligt Marcelli egna ord i de »politiska ‘Silhuetterna»
»energiskt påverkade Karl XV» att öfva storpolitik
tillsammans med Frederik VII och exc. Hall på Skovsborgs
slott den 22 juli 1863. Det är ofta förut sagdt, att
Hamilton var en ganska ljum skandinav, då han emottog
uppdraget att vara envoyé och minister vid k. danska hofvet;
men genom vissa manipulationer, vare sig af Frederik VII
eller grefvinnan Danner, hade han nu blifvit exklusiv
beundrare af en skandinavism, som utan stöd af någon
stormakt, skulle med Sveriges krigsvanda, väl utrustade och
väl anförda armé i förbindelse med den danska möta Preussens,
Österrikes och tyska förbundets härskaror vid Dannevirke;
men om denna Hamiltonska storpolitik säger Marcellus,
»att den framkallade en ministeriel opposition». Vi veta
huru denna slutade med att Hamilton på begäran blef
återkallad från sin ministerpost i Köbenhavn den 19 febr. 1864,
sedan han der nere, som Marcellus äfven uppgifver, »genom
det spel, med konungens medgifvande, han på egen hand
dref, förorsakat den svenska konseljen många både
svårigheter och obehag.»
Men spelet slutade icke med rapellen, utan Hamilton
fortsatte att vara konungens illegitime rådgifvare och tillika
i politiska frågor handsekter.
Den som önskar inhemta hvad som under mars—maj
1864 förekom mellan Karl XV och hans »förtrogne» å ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
