Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8—9 - Ur grefve Erik Sparres lefnadssaga. Strödda bidrag till en riksdags- och kulturbild, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fordran, att Sp. skulle ega den urskilning, att han insåge
passande tid och ställe for att ge luft åt sina personliga
känslor i afseende på pressen. Vid landtbruksmötet i
Karlstad hade han också gjort ett häftigt utfall mot pressen,
men då det. var efter supén och under en mycket upprymd
sinnesstämning och en pressman var i^rvarande och i
tillfälle att svara, finge väl sådant i viss mån ursäktas. Men
aldrig hade man i tidningsverlden sett någon personlig
skandal jämförlig med denna nu af Sp. tillstälda.
Sp:s klagomål öfver pressförföljelsen med anledning af
hans examensbetyg voro ungefac lika grundade, som hans
nyssnämda beskyllningar möt hr Wall. Sp. hade till
juri-dikofilen fatt goda betyg och ibland annat af den för adel
svage prof. Grubbe bekommit ett laudatur i filosofi. Fader
Sparre, — äfven han landshöfding och politisk talare, ehuru
lysande med lånta fjädrar, ty hans tal skrefvos af Georg
Scheutz m. fl. — for då till universitetsstaden, uppvaktade
hrr professorer och utverkade, i sina bemödanden
under-hjelpt af den hos akademiska fäderna epidemiskt
grasse-rande adelskurtisen, att sonen skulle kunna fa räkna sig
dessa betyg till godo for graden. Härigenom blef Erik
Sparre efter några kompletteringar i tillfälle att promoveras
af Geijer vid 1836 års promotion. Häröfver och öfver sitt
laudatur i filosofi var han icke litet stolt. Detta
årsjubel-promotion omförgylde den sålunda ursprungligen tämligen
oäkta lärdomsglansen.
•Men kort efter 1836 års promotion började det i ett
upsalabref till Aftonbladet röras i saken. Dittills hede ett
laudatur i graden för en viss filosofie professor ansetts något
högst ovanligt och undgått t. o. m. den af de yngre
lärarne i filosofi ojämförligen mest förtjente. Brefskrifvaren
tilläde ironiskt:
»Måhända bör det dock tydas såsom ett högst lofvande tecken dertill, att
det filosofiska studiet numera skulle åt sig inkräkta en allmännare borgarrätt
äfven inpå samhällets mest illustra områden, att en ung ädling blifvit med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
