Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8—9 - Ur grefve Erik Sparres lefnadssaga. Strödda bidrag till en riksdags- och kulturbild, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egen pekuniär fördel, hvaraf han såsom rask afiarsman
kunde tämligen lätt precis på siffran uppgifva beloppet.
Det rörde sig då, invänder en och annan kanhända nog
ogrannlaga, icke om några större belopp. Må så vara, men
man vet ju från sista riksdagen af den konklusion, hr
Severin Axell drog ur de af Lars Olsson Smith i
bankdebatten lemnade premisserna, att 400 kr. om året kan vara ett
belopp »tillräckligt stort att förvilla äfven en svensk
senators omdöme», och då bör det väl trots
riksdagsmanna-arvodet vara lockande äfven för en underhusledamot, när
t. ex. den lede frestaren kommer såsom vid 1883 års
riksdag med 10 procents afskrifning på indelningsverk och
grundskatter i sin hand. Härpå skulle Sparre förtjenat,
1 enligt sin egen uppgift, mellan 4—500 kr. om året, men
att mottaga en sådan gåfva »skämdes» han för. Inför en
sådån storsinthet slår man ock döförat till för illviljan, som
erinrar om, dels att 1873, samma riksdag, som den
förkättrade kompromissen kom till eller då, såsom en dess
fiende sade, det »morganatiska äktenskapsförbundet mellan
försvarsväsende och skattefrågor», ingicks, hade Sparre mot
Charles Dickson uttalat sig* för en grundskatteafskrifning
såsom en rättvis reglering af skatteväsendet och dels att
Sparres egendomar till största delen bestodo af säterier och
frälsejordar.
Något som djupt upprörde Sparres sinne var
förekomsten vid riksdagen af dessa olyckliga »ruskiga» järn
vägsstrider, hvilka i följd* af de enskilda intressenas inbördes
kamp verkade sönderslitande och fördärfvande. För att
förekomma dylika utkastade han 1869 sitt ryktbara stora
järnvägsnät och arbetade vid mångfaldiga tillfällen med händer
och fötter mot all utsträckning af statsbanesystemet. I
stället för att tigga af staten, skulle man bygga sjelf, så gjorde
t. ex. elfsborgarne. Till regeringens disposition skulle
** Detta uttalande anses ha bland annat bidragit till, att Sparre togs
till nåder och fick åter gå in i lagutskottet året deipå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
