Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - Staten som konstbeskyddare, af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverraskning meddelat, opponenterna att hembjuda de
arbeten, som förekomma på deras egen utställning.
Att museets svenska afdelning ej stort ökade sitt värde
genom de i fjor inköpta taflorna i olja och aqvarell, är ett
sakförhållande, som ligger i öppen dag. Man kommer ju
ej utan anspråk upp på ett museum, man går inte der som
på konstföreningen och känner sig glad, blott man får se en
god tafla på dussinet Det, som vi finna allt lof värdt, om
vi se det på en elevutställning, det skåda vi med vida mer
kritiska blickar på en utställning af mästares verk. Det vi
ha nöje af att se på en atelier bland studier och småkrafs,
gå vi kanske med en axelryckning förbi, om vi finna det
på en museivägg.
Bland de taflor man köpte i fjor, vill jag nu endast yttra ett
ord om två, Fagerlins och Nybergs. Att Fagerlins
holländska interiör köptes, var nära nog sjelfklart Det var ett
gediget konstverk, som var värdt allt beröm det fick.
Men nu egde museet förut dels mer än nog af
dussel-dorfska genrer, dels tre holländska interiörer af Fagerlin. Och
hans nyaste tafla visar alls ej på något nytt utvecklingsskede
hos konstnären. Taflan är likväl bra, all aktning för den
— mer än aktning till och med — och den behöfver aldrig
skämmas för sig. Men frågan är, om vare sig konstnären
eller den skola han tillhör, ytterligare bchöfde representeras
på museet, då dettas svenska afdelning ju är afsedd att
visa prof på det bästa, svenska mästare kunnat åstadkomma
inom de olika riktningarna, lika väl som inom olika
konstgrenar.
Jag begär ej företrädesrätt för det franska måleriet —
måla hur du vill, blott du målar sant och bra — men man
har väl ratt att fordra, det ej den ena skolan skall
favoriseras framför den andra, derför att en eller annan, målare
eller lekman, ej vill eller kan se den enes betydelse gent
emot den andre. Staten bör vara höjd öfver dylikt
Det har den också varit de senare åren, och derför är
dessa årens inköp värda allt erkännande. Ett par
medelmåttiga franska taflor hade vi förut — och ett par
utmärkta. Nu fingo vi prof på fransk skulptur, fransk
genre och fransk aqvarell — allt samman af gedigna
konstnärer.
Men hvad betyder det till qvantiteten mot allt, hvad
vi ha af diisseldorfsskola? Af sådan finnes ju en embar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
