Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - Kapitalets utvandring, af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från dem brödet’ sjelft. Det var John Chinaman med sin
hårpiska och sin långrock. Hemma i det himmelska riket
hade han lärt att arbeta som en träl och lefva som ett djur.
Nu kom han och bjöd ut sitt arbete för en fjerdedel eller
femtedel af hvad den hvite arbetaren ville hafva i lön. Han
var svagare och klenare än denne, och hans arbete derfor
ej häller så godt; men denna brist vardt mer än uppvägd
af det billigare arbetspriset
Den hvite arbetaren såg sig öfver allt undanträngd.
Han höll på att svälta ihjäl i guldets åsyn och i dess eget
hemland. Och så tog han sig för att slå ihjäl kinesen, hvar
hälst han mötte honom.
Det är nu ett sätt att resonnera, som är något svårt att
komma till rätta med. Den kinesiska invandringen har
genom våldsbragder och tvångslagar i någon mån hejdats.
Men kineserna hafva dock ej låtit sig utdrifvas någorstädes,
der de en gång fattat fast fot De hålla sig fast och tränga
sig in öfver allt, uppträda aldrig pockande, tåla ödmjukt
stryk och snäsor, blott de kunna förtjena en styfver, och —
sluta med att öfver allt tränga ut de. hvite.
* *
Mer än en gång har äfven i det gamla Europa, då
fabrikerna stått tillslutna under det kapitalet och arbetaren
drabbat samman, på fullaste allvar satts i fråga att ersätta
de inhemska arbetarne genom införsel i stor skala af kineser.
De, menar man, ha hvarken lärt sig att göra strejk eller
öfva ofog med dynamit, och deras närvaro skulle snart lära
de inhemska arbetarne hvad deras frid tillhörde. Afven här
i Sverge sökte förlidet år en numera upphörd
morgontidning, att i sådant syfte upptaga »den guJa fargen» till
behandling.
Det har likvisst icke behöfts mycken eftertanke för att
inse, att ett dylikt nödfallsmedel snarare skulle skärpa än
utjämna de sociala motsatserna. I vårt gamla öfverfylda
Europa skulle de gule konkurrenterna säkert röna ett l&ngt
hetare mottagande än i de nya landen, der ännu till en tid
utrymme finnes för alla, och så vore snart den sista villan
värre än den första.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
