Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - Kapitalets utvandring, af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lioner individer in på arbetsmarknaden. Vi ha sett, huru
lätt tillfredsstälda dessa millioner äro, både i fråga om
af-löning och en menniskovärdig lefnadsställning i öfrigt. Detta
gäller nämligen icke blott om den kinesiske arbetaren, utan
äfven om den indiske och malajiske kulin och — ehuru
kanske i något ringare grad — om den afrikanske negern.
Den kommer att gälla i en allt vidare omfattning, i samma
mån vår tid griper sig an med den stora uppgiften att lägga
den tropiska verlden under kulturens välde. Härmed ha
engelsmän och holländare på ett lysande sätt gjort början
i Indien och på Java; fortsättningen har redan inledts vid
Kongos stränder, och kommer en dag att fullföljas vid
Orinocos och Amazonflodens.
Men den tropiska verldens folkstammar hafva redan i
följd af sin mestadels rådande fatalistiska verldsåskådning
en oöfvervinnelig böjelse för stillaståendet. Utom medärfda
vanor och uppfostran medverka äfven natur och klimat att
hålla denna böjelse vid makt. Den under desses inflytande
alstrade trögheten, som låter dem arbeta endast så mycket
som behöfs för att lefva, så vida de ej utsättas för ett yttre
tryck, tillåter dem ej häller att göra mer än det minsta
möjliga motstånd mot ett dylikt tryck, der det en gång
pålägges. De tropiska landen synas i följd af sjelfva sin natur
en rund tid bortåt vara prisgifna åt ett mer eller mindre
aristokratiskt styrelsesätt, der en fåtalig klass af hvite
herrar råder öfver en indolent, lat och lydig massa, och Kinas
folk skall, äfven om det kan skydda sitt yttre oberoende,
af vana och natur hållas qvar på den låga ståndpunkt, som
gjort det till en så farlig medtäflare på arbetsmarknaden.
8å länge dessa förhållanden fortfara oförändrade, så länge
lär ock täflan blifva svår, om ej omöjlig för det hvita arbetet.
England har i år öppnat en utställning för hela sitt
ofantliga kolonialrike, som både hvad omfattning och
innehåll vidkommer värdigt ställer sig vid sidan af åtskilliga
äldre verldsutställningar. Hvad man der bland mycket
annat sevärdt lagt särskildt. märke till, det är, att Indien så
småningom bereder sig till att blifva hemmet för en
industri, som fullt upp kan uthärda täflan med den europeiska.
I arbetsskicklighet ha de indiske arbetarne visat sig
ingalunda stå de europeiske efter.
Dylika erfarenheter torde gifva icke blott Englands,
utan hela Europas kapitalister åtskilligt att fundera på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
