Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - Konstutställningen i Göteborg (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inom figurmålningen for öfrigt märkes eu tilltagande
lust att behandla moderna motiv. Denna är dess mer
glädjande, som man i Paris — att döma efter vårutställningarna
— tycker sig i detta fall kunna märka en återgång. Efter
en Bastien-Lepages skildringar ur bondelifvet, som höra till
det största och allvarligaste konsten någonsin frambragt,
och en de JSittis inspirerade sällskapslifsbilder, tycks man
nu sysselsatt mera med att öfva upp sina yttre ögon än sin
inre syn.
Det ligger intet ondt häri; — tvärtom är ett sådant
ödmjukt vidgående af egen oförmåga det bästa lifstecken
inom konsten. Hvaije tid af konstnärlig blomstring har
hittills föregåtts af en tid af oförtruten och redbar sträfvan
att bli herre öfver tekniken.
Men äfven under den mest löftesrika morgongryning
ser man ovilkorligt framåt till dagen. Öch det skulle dock
vara härligt att få lefva i en tid, då figurmålningen icke
längre, 6om nu, splittrade sig i granna eller nätta
väggprydnader eller missförstådd naturalism — utan verkligen fylde
sin uppgift. Denna är och har alltid varit — för all
bildande konst — att åskådliggöra tidens idéer. Hvad gjorde
Fidias annat? Michelangelo eller Raffaele annat? Är vår tid
då så fattig på innehåll, att den icke har något att
åskådliggöra? Ha vi då så varmt och allvarligt sinne, så vaken
sympati, att vi ej behöfva konstens ljungeldar för att väcka
oss ur vår liknöjdhet eller konstens påminnelser för att
vidga vår synkrets? Literaturen täljer en annan saga —
så ock våra dagars storslagna skulpturkonst.
Porträttmålningen har äfven tagit djupt intryck af vår tids allvarliga
psykologiska intresse. Figurmålningen kommer nog snart,
när dess lärotid är ute, att följa dem alla i spåren — men
ännu höra verkliga nutidsbilder till undantagen, ej till regeln.
* *
$
Dess mer glädjande äro under sådana förhållanden
undantagen. Eget nog, hade vi på denna utställning ett
par af paris-salongens mer tilltagsna försök i den vägen
— Cede?’ströms »Frälsningsarmé» och Birgers »Frukost».
Cederströms »Frälsningsarmé» är förlagd till en fransk
krog. Midt på taflan står marskalkinnan sjelf, miss Hanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
