Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Kan sparsamhet rädda den stora massan? af Atterdag Wermelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det finnes endast en sak att invända häremot; den, att
arbetarekapitalisterna i verkligheten bli lika imaginära som
hela räkneexemplet. För inbillningen figurera de visserligen
så feta och trinda som prostgubbar på landet, men tar mau
och känner dem riktigt på pulseu, skall man fa se, att de
samtliga reducera sig till en simpel dalkarl.
Emellertid lyckades det att slå den masen i en hel del
godt folk af det mindre djupsinniga slaget
Tidningsredaktionerna från Ystad till Haparanda slöko honom okokt.
Norrmannens kapitalbildande tioöringar ha gått igen i deu
svenska pressen så länge och sa envist, att man väl kunnat
bli led vid dem, utan att derför behöfva vara norskätare.
De hålla for öfrigt — efter hvad jag tror — ännu på att
spöka här och der i landsändarna.
Det är naturligt i vår af partier upprörda tid, att hvarje
tanke- och föreställningsriktning (exempel af det senare
slaget: religionerna) har sin metod, hvarmed den vill lösa
sam-hällsspörs målen. De belgiske klerikale läsa messor öfver
hungersnöden i Charleroi, och »Pro Fide» puffar i fromma
seanser under utgjutelse af hofpredikantisk svada för
lutherdomen.
Näst religionen är intet salighetspatent så utpuffadt
som sparsamheten. Både de reaktionäre och de liberale ha
denna universalmedicin för ett sjukt samhälle. Endast
socialisterna rycka hånligt på skuldrorna åt denna
hemmagjorda kur, i hvilken de se ett nytt bevis på sina
motståndares oförmåga att betrakta de ekonomiska förhållandena från
en allmän, samhällelig synpunkt i stället för en inskränkt
och individuel.
Spara! — Det är som man ser ett godt råd, en gåfva
af det slag, som icke innefattar något offer för gifvaren.
Redan detta gör den misstänkt. En sådan skänk kan komma
från en jesuit, som gör geschäft i falskhet och 1er i smyg
öfver att han blir trodd, öfver att massan ej märkte det
ihåliga ljudet i hans röst Denna lösen kan accepteras af den rike
juden, som vill sitta i ro vid den egyptiska köttgrytan och
som, om han det far, ej har en tanke för Israels nöd.
Lojheten, som gerna vill ha lugnt samvete i afseende på all
nöd i verlden, all denna nöd, som den ej vill röra ett finger
för att afhjelpa, kunde aldrig fa mottaga ett trösterikare
ord än detta: »Spara, proletär! Dina lidanden bero på dig
sjelf; du kunde ha sparat»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
