Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - En nutida stordådsman. (Henry Fawcett.) Af Helen Zimmern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inträde i parlamentet talade han för fullständigt borttagande
af religiösa prof vid universiteten. Mr Gladstones regering
drog sig år från år tillbaka och använde halfraesyrer, till
dess den slutligen genom allmänna opinionen tvingades i
den ställning, som Fawcett från början intagit Så var
förhållandet i frågan om folkundervisningen. Fawcett förordade
alltid, att denna skulle vara obligatorisk för alla och ansåg
den religiösa svårigheten som betydelselös. Regeringen ville
endast framskrida steg för steg, men 1880 triumferade
ändt-ligen Fawcetts åsigt Fawcett försvarade öppen täflan om
civila embeten några år innan den blef lagstadgad; och om
en annan förändring, som han ihärdigt yrkade, uttaxering
af valkostnader, ännu icke kommit till stand, så har
åtminstone opinionens framåtskridande inskränkt dessa kostnader
inom ganska trånga gränser. Fawcett hyste ett lifligt och
oafbrutet intresse för postverkets detaljer. Han införde
stora reformer under det han stod i spetsen för det samma
— postpaketen, telegram för sexpence, postanvisningar och
utvidgningen i många olika afseenden af postverkets
sparbank. Men Fawcetts verksamhet som geueralpostdirektör
kan icke sammanfattas genom att uppräkna de särskilda
förändringar han införde. Han bragte postverket i
innerligt förhållande till allmänheten. Han fick landet att inse
hvilken social kraft existerar i vår långt nående
postorganisation. Genom sin personliga verksamhet och genom
sitt sympatiska aktgifvande på dess behof väckte och
underhöll han energien hos sin talrika stab, och han ingaf sitt
departements administration ett alldeles nytt intresse. Under
det att Fawcett var generalpostdirektör märkte både
allmänheten och postverkets tjenare, att en man, som de
kände och till hvilken de kunde vädja med säkerhet om
att blifva opartiskt hörda, personligen tog kännedom om
hvarje fråga, antingen den gälde något nytt uppslag i
postpolitiken eller afskedandet af en simpel brefbärare.
Fawcetts framgång som administratör hade verkligen
på senare tider hos somliga bragts i glömska hans
ställning som statsman. Han gjorde allt som stod i hans makt
för att främja sparsamhet, och ingen del af* hans
erabets-verksamhet skänkte honom större nöje, än de steg han
• kunde taga i denna riktning genom att utvidga
postsparbankens operationer. Men äfven för att öka besparingarne
ville han icke öfva något tryck uppifrån, så förderfligt an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
