Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - August Strindbergs »Giftas», andra delen - 2. Anmälan af Hjalmar Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
2.
Andra delen af Giftas, den länge bebådade, kom ändt-
ligen för en månad sedan ut bland allmänheten. Efter den
oväntadt objektiva, för att vara af Strindberg, rent af har-
moniska sjelfbiografi 1 Tjensteqvinnans son och Jäsnings-
tiden, en återblick »från höjden af lefnadens branter» på
lyck ligt genomkämpade svåra strider och kriser, stack detta
vilda utbrott af på en gång smärta och raseri så mycket
bjertare af och gjorde ett desto mera ohyggligt intryck.
Man var med ens förflyttad tillbaka till »Kvarstadsresans>
värsta, nervsjuka dagar, ja, den sönderslitande förtviflan, som
tagit sig literärt aflopp i Giftas” andra del, tyckes ha varit
ännu en grad högre, naturligt nog för öfrigt, då den synes ha
stått i samband med författarens innersta Personliga känslor.
Lyckligtvis — både för August Strindberg sjelf och
för hans, literära produktion — är denna bok också skrifven
redan för ett och ett halft år sedan, före sjelfbiografin, och
Strindberg från slutet af 86 kan knappast göras ansvarig
för mycket mera än att han ej ansåg sig ha råd att under-
trycka åtminstone en af berättelserna — den sista. Efter
min uppfattning är nu redan det illa nog; ty jag bekänner
mig öppet ej vara nog »frigjord» för att eken hvarför
man formligen | skall inbjuda en skandalhungrig allmänhet
att, säkerligen till stor del oförtjent, ytterligare smutskasta
den som står närmast. Om nu »Familjeförsörjaren» ej kan
berga sig med mindre han offentligen lägger fram sitt lidan-
dr historia, hade dock finkänsligheten Hört mana till ytter-
sta omsorg vid fördelningen af ljus och skugga. Att detta
ej skedde och ej kunde ske, då berättelsen skrefs som relief
till satsen: vet hut, gvinnor! det må så vara; man hade
kunnat: fordra att halftannat år derefter finna hos den i mot-
sats till kvinnan ju så förträfflige mannen mindre egen-
rättfärdighet än nu visat sig vara fallet.
Emellertid står nu »HFamiljeförsörjaren» medi samlin-
gen, och är obestridligen — alldeles tfrånsedt den gripande
energi, hvarmed den är skrifven -— som psykologiskt för-
klarande dokument lika upplysande, ja nödvändig, som den
ur-<en annan synpunkt är klandervärd. Det är den utpinade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
