- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1887 /
202

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Ännu en gång Boström och hans skola, af Klas Fåhræus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202

ningen bland den studerande ungdomen gent emot deras
filosofiska plågoandar. En mig väl bekant student skall
derför få förtälja några lösryckta intryck af boströmianismen
från sitt universitetslif. Ar hans historia typisk, blir sens-
moralen af allmänt intresse; är motsatsen fallet, fruktar jag
ej att man skall försumma motsäga honom —– och ingen
skada är skedd. Låt oss lyssna ett ögonblick.

»Jag anlände till Upsala i ytterlig okunnighet om den
märkeliga och vid universitetet så inflytelserika skola, som
efter stiftaren bär namnet boströmianismen. Men snart nog
presenterade den sig; 1 anekdotform först. I sjelfva verket
kan den boströmska regeringsformen definieras som tyranni
mildradt genom anekdoter (liksom Rysslands är tyranni reg-
leradt genom tyrann-mord). Anekdoter svärmade, ofta mer
än lofligt otroliga, men lika ofta kritiskt träffande. Se här
en ur högen. Typisk boströmian möter på spatsertur grå-
tande gosse; medlidsamt: Hvarför så ledsen? — Oj, oj, har
så tråkigt. — Stackars gosse, tror du på gud? — Jaha.
Godt, tror du att staten är en person? — J...a . — Nåh
(med öfvertygelsens värma) hur kan man då ha tråkigt? Af
slika historier var luften mättad. Boströmianismens löjlighet
liksom gjorde dess tyranni mindre tryckande. Vi skrattade
mycket och förläto mycket.

Det fanns en annan klass anekdoter, mindre lustiga,
men något mer autentiska. Flere af våra boströmianske
lärare voro nemligen kända för att djupt förakta alla andra
vetenskapsmän; hvarom cirkulerade åtskilliga godbitar. Jag
minnes särskildt en, som då för tiden retade mig ej litet.
Jag hade just köpt en bok af engelsmännens store Spencer,
då man berättade mig att en af de vise boströmianske män-
nen hade kallat honom för ett kryp. Jag blef ond och kri-
tisk. Jag frågade satiriskt, men mycket tyst tillsvidare, hvad
boströmianismen väl månde ha uträttat för storverk, som
berättigade den till ett sådant språk emot vetenskapsmän.
Jag anmärkte i stillhet, att detta ej var bästa sättet att lära
ungdomen vetenskaplig tolerans. Och många, många gånger
sedan fick jag anledning till sådana frågor och sådana an-
märkningar.

Längre fram började jag studera de filosofiska examens-
böckerna, författade af boströmianer, och min bekantskap
med boströmianismen blef mera intim. Detta studium fram-
bragte inga märkbara. frukter; men tärde på krafterna. Böc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:31:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1887/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free