Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Ännu en gång Boström och hans skola, af Klas Fåhræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
alltså: /wad har den lärt? och hur har den lärt? Låt oss
skilja på dessa frågor och behandla hvar och en för sig.
Och märk att det nu ej längre gäller subjektiva stämningar;
utan objektiva, väl konstaterade, odisputabla förhållanden.
Hvad har den lärt? Svaret är graverande kort: ’Bo-
ströms filosofi. Den, och eljest knappt något. Visser-
ligen har man ej varit i stånd att förneka tillvaron (i pre-
sens, perfektum, futurum) af afvikande åsigter, system, sko-
lor; men man har så vidt möjligt negligerat dem. Natur-
ligtvis har man i teorien nödgats medgifva, att äfven icke
boströmianske tänkare, under många förutsättningar, och med
utomordentligt tillförlitlig handledning, kunde förtjena en smula
studium; men utöfver | teorien: har; man sällan vågat sig. I
praktiken ha’ dessa tänkare antingen ignorerats, eller, om de
presenterats, har man, för att låna en bild af "Thorild, gjort
så som den, som för in en dam i ett sällskap, sägande »Se,
hur skön hon är», hviskande, »men, hvilka fula fötter».
Som exempel vill: jag hänvisa till prof. Sahlins företal till
första delen af Herbert Spencers filosofiska system. Histo-
rien om detta företal : är för: öfrigt ej ringa betecknande.
Då det anno 1883 såg dagen, väckte det:en allt annat än
smickrande uppmärksamhet: det blef ansedt som den första
och enda yttring af tolerans från boströmianernas sida.
Man kände : sig så tacksam, van som man var vid så
litet. Men besinna vi, att Spencers filosofi är den mest
spridda, och: att den bland sina hundra tusen anhängare
obestridligen räknar större förmågor; auktoriteter, än någon
annan filosofisk sekt — om boströmianismen: vill jag ej tala,
den har hvarken anseende eller anhängare — så svinner
detta prof. Sahlins företal bort till en droppe, af hvad som
borde ha varit ett haf. . Ty studenterna ha rätt till under-
visning i Spencers: filosofi, såsom varande den för ögon-
blicket mest framstående. I stället ger man dem ett före-
tal: ett klent surrogat; de begära bröd och få en sten. Om
undervisning blef härvidlag aldrig fråga, man fick studera
på egen hand, ja, ej ens det, ty redan det att ha läst Spen-
cer gälde hos den ene professorn som ett minus i examen.
Detta blott som ett exempel. Tiotal andra kunde nämnas.
Spencer är en ibland många filosofer, som, trots sitt verlds-
rykte, blifvit förnekade inträde vid våra universitet. : Om
man någon gång verkligen delgifvit studenterna andra system
än det boströmska, har det varit i förbigående, såsom var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
