Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Ett angrepp mot statsuniversiteten, af Frans von Schéele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
I tvistefrågorna mellan författaren och hans kritiker vilja
vi ej inblanda oss. Men den sak, som meningsbytet gäller, är af
så stor fosterländsk betydelse, att den väl förtjänar att skärskådas
från ömse sidor.
Men för att ej trötta genom utförlighet inskränka vi oss här
till att granska några af de hufvudanmärkningar, som »småstads-
universitetens» antagonist mot dem framställer.
+
Thord Bondes hufvudinvändning, som ständigt återkommer i
växlande former, är beskyllningen mot de gamla svenska universi-
teten för att utgöra härdar för en osund, trög »öfverliggareanda».
Dennas själfbehagliga dåsighet anser han ej blott gripa om-
kring sig som en andlig farsot bland den studerande ungdomen,
utan ock bland såväl yngre som äldre akademiska lärare, och
därmed i det stora hela trycka sin prägel på hela muniversitets-
lifvet, trots de rikt begåfvades aktningsvärda undantag.
Denna beskyllning har väl aldrig i den utsträckning, som
den här framställes, varit berättigad. Men det må medgifvas,
att för ett eller par tiotal år sedan funnos vid våra universitet
ett ganska stort antal personer, som i bättre eller sämre bemär-
kelse förtjänade tillnamnet »öfverliggare>. Men på det sista år-
tiondet har i detta hänseende förhållandena fåtminstone i Upsala)
i hög grad forändrats. Ösfverliggaretypen har såsom typ försvun-
nit, äfven om några få enskilda individer ännu lida af dess fel.
I detta hänseende har satudentlifvet antagit en väsentligen
ny prägel, under inflytande af den allmänna mera praktiska tids-
andan i det hela och särskildt nog äfven i följd af de förän-
drade examensstadgarna inom filosofiska fakulteten i och med in-
förandet af den sg. k. nya kandidat-examen. Snarare än af en
trög, flegmatisk och opraktisk öfverliggare-anda, torde den stora
massan af studenter i dessa dagar lida af ett oroligt jäktande efter
examensmålets snara och lätta nående, äfven med ytlighetens och
den skolmässiga lexpluggningens genvägar. I stort sedt, har man
förlorat mycket af den gångna tidens ideala tro på och kärlek
till vetandet för dess egen skull, och öfverliggarens kontemplativa
teoretiserande har fått lemna rum för ett brådskande passerande
af graderna för att med första möjliga nå den åsyftade kompe-
tensförklaringed till den ena eller andra ämbetsmannaplatsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
