Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Från parkett, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från parkett.
Några reminiscenser från december—februari
af
Gasparone.
Jultiden medför för den kgl. teatern ett slags moraliskt.
åliggande att fullgöra hvad man skulle kunna benämna dess
ästetiskt-demokratiska försvarsarbete. Det är den enda tid på
året, då den statsunderstödda teaterinstitutionen vänder sig mera
direkt till att söka tillfredsställa hvad som anses vara specielt
den stora massans, de s. k. lägre samhällsklassernas, »under-
klassens» smak. Likaså lär det då höra till de stockholmska jul-
traditionerna, att då åtminstone skola herrskapen bereda sina tje-
nare tillfälle till konstnjutning. Och att härtill vara medel brukar
som bekant falla på det gamla »sångz-, tal- och dansspelet Verm-
ländingarnes> lott. Men förlidet år togs derjämte upp August
Blanches fosterländskt historiska skådespel, »Engelbrekt och hans
dalkarlar», uppenbarligen i syfte för att Vermländingarne skulle :’
från Dalom få hjelp i sina erkännansvärda bemödanden att förströ
individer, som efter hela årets släp gjort sig deraf väl förtjenta.
Men mitt val af uttryck härofvan, som med andra ord innebär
att teatern icke ådagalägger något lifligare intresse eller gör sig
någon större möda för denna branche af sin uppgift, låter ändå
mycket väl försvara sig. Engelbrekt var betydligt amputerad
och just det var borttaget som varit egnadt att mest tilltala den
stora allmänhetens — låt så vara naiva smak. Och i Verm-
ländingarne var rollbesättningen på det hela sådan, att det vill
förefalla som om direktionen ansett tämligen onödigt att vid detta
tillfälle behjerta den” gamla, goda satsen, att endast det bästa är
godt nog för folket. Jag minnes en annan uppsättning för några
få år sedan med: hrr Willman, Ödmann m. fl. Om nu icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
