Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ungdomsminnen rörande general Suchtelen, af Henrik Schönbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
han, genom hvars machinationer mera än genom ryska hä-
rarne det ointagliga Sveaborg föll i våra arffienders händer,
borde ingen svensk gästa hos.» Jag sökte försvara mig
med att anföra namnen på några af de män, jag der sam-
manträffat med; men ’Agardh vidhöll "hvad han sagt och
yttrade sin bedröfvelse öfver, att »svenskheten var så för-
slappad». Detta oaktadt fortsatte jag följande året mina
middagsbesök. Riksdagen var då börjad och Agardh vald
som ett bland ombuden för Lunds stift. Agardh var en
af de första middagsgäster, med hvilka jag der samman-
träffade. Han hade blifvit introducerad af Berzelius. - Helt
fryntligt kom han till mig och talade om hvilken lärd, in-
telligent och älskvärd man Suchtelen var; hvilket stort och
dyrbart bibliotek han samlat och hvilken storartad gästfri
het han utöfvade!
Suchtelen var född i Holland 1751 och hade erhållit
en lärd och vårdad uppfostran. Berzelius omtalade, att han
några år varit professor 1 matematik vid universitetet i
Leyden, men kallades redan 1783 af Catharina den andra
till öfverste vid fortifikationen i Ryssland. Flera stora fäst-
ningsarbeten och andra byggnadsföretag utfördes af honom
under ’ 1790-talet och de första åren af detta århundrade.
Han egde stora diplomatiska, militära och historiska kun-
skaper och jag hörde honom vid olika tillfällen tala hol-
ländska, ryska, tyska och franska språken. Med svårighet
kunde han uppfatta hvad som talades på svenska och sjelf
försökte- han sig aldrig med att svara på detta språk. Det
uppgafs, att hans bibliotek innehöll öfver 70,000 band.
Han hade ett stort och dyrbart myntkabinett, dyrbara mål-
ningar och den rikaste samling af autografer, som då fans
i norden. Askelöf nämnde en gång, att hans aflöning var
120,000 kronor, men den räckte aldrig till hans utgifter.
Från kejsar Nicolai erhöll han alltid försträckningar, så ofta
han uppgaf sig deraf vara i behof. Efter hans död 1836
hemtades på två kejserliga fregatter allt som fans i hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
