Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Mellan drabbningarna. Några tullpolitiska ögonblicksfotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
7T
I motionen nr 101 vid:sista: riksdagen frambar nem-
ligen hr Petersson ett mycket omfattande tulltaxeförslag för
en massa produkter inom den -kemiskt-tekniska industrien
med tackjern och blanksmörja till hvarandras .motpoler.
Till sjelfva motionen hörde en ännu utförligare motivering,
med hvilken motionären dock förfor på samma sätt som
bagarn hvilken kastade in jästen efteråt i ugnen. Det an-
ses i allmänhet oklokt att sätta sitt namn under något, utan
att förut taga noggrann kännedom om innehållet, det fick
ock vår käre hr Petersson till sin smälek. erfara. : Det bar
sig nemligen ej bättre till, än att det för de »framstående
vetenskapsidkare och praktiskt förfarne män», som fostrat
detta" förslag, sedermera vid: närmare: eftertanke, då motio-
nen redan var remitterad och t. o. m. tryckt och:utdelad,
gick upp ett ljus, att de gjort sig skyldiga till åtskilliga
misstag och dumheter i motionen. : Men som moren gjort
sin pligt, brydde de sig ej om att underrätta hr: P.,’ utan
togo’ helt enkelt och tryckte på eget bevåg en ny upplaga
af motionen med icke så få ändrade tullsatser och påsatte
riksdagstryckssignatur i syfte att göra ombyte hos riksdagens
medlemmar. Så pass »praktiska» voro dessa, hr P:s tillskyn-
dare och rådgifvare, att de icke af sig sjelfva begrepo det
lindrigast sagdt oformliga häri, utan vederbörande fingo klar-
göra det för dem och hr P. fick skämmas för deras räkning.
En syndare som sig omvänder och bättrar -brukar som
bekant värderas högre än en som alltid vandrat sina vägar
otadeliga fram. Också bör hr Magnusson af:den anled-
ningen numera ha blifvit en riktig kälgris hos östgötapro-
tektionismen, ty han hafver syndat inte alldeles så obetyd-
ligt. . Icke . nog med att han 1882 förklarade, att ett! för:
kastande af franska handelstraktaten vore en återgång till
det gamla skyddstullsystemet och en stor olycka för Sverge,
utan 1885 var hån nog depraverad att afslöja presternas
och godsegarnes sätt att skaffa namnunderskrifter under
tullpetitionerna från Östergötland och han yttrade sig der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
