Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Minnesruna öfver statsrådet F. F. Carlson, af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 AQ
335
det af sitt historiska forskningsarbete. Sålunda utkommo
(1874—75) tredje och fjerde delarne af hans verk, omfat-
tande en stor del af den inre historien under Karl XI.
Genom mångsidig handläggning af statsvärf hade han be-
tydligt vidgat sina vyer äfven som -historieskrifvare; äfven
hans stil hade lösgjort sig från romantikens konstlade ma-
nér, om den än i stället till någon del attraperade Rankes
myndighetston. Historien om Karl XI:s »skrifvardöme»
och flitiga, vidtomfattande, reformerande verksamhet var
ju också ett område för hvilket Carlson var rätte mannen.
Om han hvarken haft lust eller tid att synnerligen djupt
gräfva i arkiven (han besökte sällan, om ens någonsin,
kammararkivet, hvars handlingar just för denna tids inre
historia dock torde vara ganska vigtiga), så hade han dock
i eget skaplynne och vunnen erfarenhet en slagruta för
skildringen af detta tidehvarf.
För sin samtids och synnerligen sitt eget lands stats-
lif var han emellertid fortfarande långt ifrån främmande.
Som ledamot af första kammaren egde och begagnade han
ett tillfälle till inflytelserik verksamhet, och hans inflytande
på högsta ort blef under Oskar II ej mindre, än det varit
under Karl XV, snarare större. »>Kompromissen» af 1873,
hvarigenom härordnings- och grundskattefrågorna samman-
kopplades, var hufvudsakligen hans verk; han var en mä-
stare i dylika operationer. För att biträda i tillämpningen
af den proklamerade kompromisspolitiken inträdde han 1875
ånyo i statsrådet som chef för ecklesiastikdepartementet.
Ännu qvarstod han som professor i Upsala, men följande
året, då han uppnått 65 års ålder, lemnade han ändtligen
plats för en ordinarie efterträdare. Liksom han under sin
första styrelsetid bragte i användning en skolstadga, som
en företrädare kontrasignerat, så fick han nu (1878) kontra
signera en skolstadga, ’som en företrädare förestafvat och
som innebar en begynnelse till de »allmänna» läroverkens
söndersprängning. Genom de nya akademiska statuten blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>