- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1887 /
385

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Från parkett, af Gasparone

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

380

sprungligen hade teaterdirektionen med: den: för densamma egen:
domliga visdom, som icke minst gör sig gällande vid rollfördel-
ningar, utsett fru Fåhraus att spela den inskränkta, beskedliga
och - religiöst -pjollriga Kammas roll. Hennes sjukdom. gjorde
dock att rollen blef öfverflyttad på fru Bosin, som deri blef öf-
verraskande förträfflig. Dock kom egentligen icke det fram hos mor
dern, som låter sonen i afskedets stund fälla till fadern de orden,
att modern var »i sin uskyld, i sin uudvikling det dejligste»
han visste. Trots de obestridliga anlag fröken Seelig eger var
det: ett misstag att på hennes späda skuldror lägga flickan Ka-
rens svåra roll, bland annat derför att medan ’pjesens Karen är
en ung -qvinna, hon nu blef nästan ett barn.

Hvad mera nämnvärdt, som vidare inträffat på det drama-
tiska området under senare tiden, är snart nämdt: Dramatiska
teaterns program före »Det nya systemets» upptagande, fru Hå-
kansons tredje debut och hr von Ostens började gästspel å Nya
teatern. Programmet egde två nyheter: ett rätt nätt och fyn-
digt lustspel, »Bröder emellan» af Paul Heyse, och en »bagateil»,
»I telefön», der den framstående författarinnepsevydonymen »Ernst
Ahlgren» tecknat en liten förträfflig fliicktyp, som visade sig ha
kommit i rätta händer hos fru Hartman. Dessutom två repriser:
Edv. Bäckströms »Evas systrar», som ännu synes göra lycka
oaktadt sin något naiva åskådning af studentlifvet, och »En
kopp té», der hr Hedin var mer än vanligt rolig, hvilket ju ej
vill säga litet.

Den tredje debutrollen, fru Håkanson hade, utgjordes af
Antoinettes roll i »Klädeshandlaren och hans måg» och var mera
lämpad för den utveckling hennes seeniska anlag hittills hunnit
nå. Och i jämförelse med debuten i Tre par vär denna såsom
debut betraktad ett rätt godt framsteg. Kanske derför att hon
undsluppit all beröring med elevskolan,; eger fru H. en förmåga,
som icke så få af denna skolas alumner sakna, nämligen den
att tala naturligt och enkelt. Men det ligger öfver hennes tal
och spel något kyligt och reserveradt, hvadan hon ej mäktar
gifva tillräckligt uttryck åt ömmare och djupare själsrörelser.
För att förvärfva denna förmåga återstår måhända i synnerhet
rutin, så att fru H. icke blott såsom nu må ega en viss yttre
säkerhet, utan äfven inom sig skall kunna känna den trygghet,

som kommer af medvetandet om bepröfvade krafter och som skulle

låta henne slå sig lös och vandra sjelfständigt. En annan fråga
blir, huruvida fru H., fastän hon troligen ingalunda behöfver
komma bland de undanskjutna vid Dramatiska teatern, skall der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:31:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1887/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free