Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - »Svea» åt Svenskarne. Efter den Tegnérska urbilden, våra tullamatörer till ära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Hvad återstår oss snart? Allt närmre tränger jätten,
han står på fjällets spets och ögat slukar slätten.
»Men han ger mat och dryck.» Välan! bjud honom bit
och ät hans norska sill och drick hans aquavit!
Förskräckligt vaknar du. Han skall till döds dig klamra!l
För fan, hvar är Norén? Hvar Pettersson i Hamra?
Torelius och Linck, Marcellus, Jäderin
det gäller lif och död, så skynden då för, hin
att med ert hjeltemod en häpen verld förfära
och rädda i reträtt ert lif om ej er ära.
Så sjöng jag. Modet sjönk. Med vemod natten kom,
till »Runans» stilla lugn jag långsamt vände om.
-Bedröfvad, tyst, jag gick till disken och bestälde.
Men hör. Ett sällsamt ljud. Jag tyckte att det skälde,
min panna ljusnar opp, och röster ropa mig,
Jöns Rundbäck, röd och trind, i soffan vräker sig.
I punsch nu sorgen dränks, för skyddet höjes skålen,
en gudom fattar mig. Det bor en gud i bålen.
Jag ser en syn.
(0, lyssnen till orden!)
Det jämrar i jorden,
Det klagar i skyn.
Och hjordarne kvida
och åkern sig våndar.
Hell, skyddsvänner, hell!
I dag skall man strida,
För landtbruket ståndar
En drabbning i kväll.
Upp, östgötafäder,
Som korpar slå ner!
I dag fäster Jäder-
in ögat på er,
De döda befrias
ur kistor och skrin,
Och Irik Josias
Omfamnar Rydin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
