Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Vår tids konstnärliga Kristusframställningar, af L. Dietrichson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
enfaldige :kristne. :Dorés nytestamentliga del är i grunden
— om man : vill förstå mig rätt — mera en illustration till
Renans Jesu lif-än till det nya testamentet.
Icke. högre som religiös målning står Begnaults fak-
tiskt utförda illustrationer -till. Renans .verk.. Renans verk
är 1 sig. sjelft en så fulländad målning, att det är att föra
ugglor till Athen, att illustrera det samma. Regnaults taflor
äro baserade på beduinstudier liksom Horace Vernets taflor,
och Kristus framträder till den grad som arab bland araberna,
att det åtminstone vid första ögonkastet kan : falla sig svårt
att säga hvilken af de båda burnusklädda figurerna, som föras
fram inför Pilatus, skall föreställa Kristus och hyilken Barrabas.
Det skulle sålunda . se ut som om något för .den reli-
giösa konsten glädjande icke skulle kunna växa fram-.ur den
moderna - riktningen. Och dock behöfde det som sålunda
framgått ur den franska andan, endast blanda sig med den
germaniska och slaviska andan, dock behöfde denna afkrist-
nade. katolicism endast tränga sina konstnärliga strålar in i
den protestantiska uppfattningen för att skapa ett högst öfver-
raskande och intressant resultat för. den religiösa målningen.
Påverkad af medeltidens konst å den era sidan och af
tidens fordran på nya vyer å den andra, men i besittning
ar en långt djupare innerlighet än de nyss nämda konstnä-
rerna, upptog Eduard von Gebhard (f. 1838) en annan: fas
af denna utveckling och frambragte något storslaget. Han
upptog den gammal-tyska naiva framställningen af den heliga
historien, som förer denna in i det alldagliga lifvet i tyskarnes
hvardagsrum, och kläder personerna i gammaltyska drägter.
Gebhard har sjelf en gång karaktäriserat sin sträfvan sålunda:
»Det tyckes mig, att man djupare skulle kunna uttömma de
(bibliska) motiven, om -man å ena sidan öfvergaf det typiska
men å andra sidan icke heller sträfvade efter att nå det ut-
seende, som verkligheten en gång företedde, utan behandlade
fakta som traditioner bland sitt eget folk.» Häri ligger dock
med all säkerhet en missriktning och en missuppfattning.
Helt visst var det den väg de gamle gingo — men så togo .
de också sin egen tids drägter 4 all natvitet. Sålunda.-borde
Gebhard, : om han vill gå samma väg .som:’ de garale, för att
uppnå - deras storhet, taga steget fullt ut och framställa de
nytestamentliga gestalterna i vår tids drägter, — Kristus i
bonjour — men dertill har han naturligtvis icke haft mod, der
skulle det barocka slå öfver i karrikatyr, och han har: blif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
