Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Vid invigningen i Upsala. Ett par reflexioner af Einar H—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid invigningen i Upsala.
Ett par reflexioner.
»Fall ej, fall ej, du äldsta, sista
Borg i norden för ljusets makt!»
Dessa invigningskantatens ord bära — om man frånser
den famösa tvetydigheten, hvilken vi väl få hoppas varit
oafsigtlig alla. spår af äkta skaldeingifvelse. ’ Det är ju
just skaldens härliga gåfva att kunna i en ’kärnfull bild
samla det djupa och väsentliga i en. företeelse, så att det
bränner sig in i menniskornas sinnen. Och för visso är det
ingenting mera målande som kan sägas om Upsala -univer-
sitet än att det är ganska gammalt, utom möjligen just det,
att det är den sista borgen för ljusets makt. Skulle näm-
ligen Ragnarök tillstunda, onda makter tillintetgöra allt det
goda den moderna kulturen gifvit vår tids menniskor, mot
mycket skulle dessa makter ha att kämpa, många ljusets
borgar skulle de ha att eröfra, innan turen komme till uni-
versitetet — ja, kanske skulle de verkligen allra sist vända
sig . mot detta.
Hvad skalden sålunda uttalat har icke heller varit all-
deles främmande för de mera prosaiske män som å hög:
skolans vägnar yttrat sig med anledning af det nya univer-
sitetshuset, om ock en’ naturlig försynthet och kanske äfven
saknaden af skaldeintuitionen kommit dem att mindre” di
stinkt framställa tanken. Oaktadt borgens ålder ha de dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
