Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Huru man reformerar pressen eller när prester och professorer leka publicister, af Scævola Redivius. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
ha handlat synnerligen gentilt genom att affärda de uppsagda
medarbetarne- med en månads aflöning. Icke kunde man
heller begära, att den nya ovana »styrelsen», ansvaringen
n:r 2 i allt det stök, som föregick öfvertagandet, skulle kunna
komma i håg en så obetydlig omständighet som att låta den
gamla styrelsen 1 tid uppsäga redaktionen. Saken väckte
som sagdt mycket väsen och framkallade till en början som
ett slags testamente till publiciteten från. en af de f. d. med-
arbetarne väckandet af ett diskussionsämne om allmännare
införande af kontrakt i tidningsverlden. Det blef dock först
ett år senare under professor Retzius korta ordförandeskap
i Publicistklubben, som frågan blef verkligen diskuterad och
vann i allmänhet från tidningsegarnes sida en gynsam anslut-
ning — åtminstone i: :ord’ — och ’/lände till: faktisk! nytta för
de sedermera ’afgående ur Aftonbladet... Ty medan i decem-
ber 1885 en person, som. lefde i den föreställningen att för
följande året ha afslutat ett fast engagement med A..B., hade
endast ett par, tre veckors varsel. — då en tillfällig referent-
’ anställning under några månader ej har med saken att skaffa,
— fingo tvänne under följande året afgångne 3—4 månaders
uppsägningstid.
Det för det nya -publicistuppfostringssättet mest karak-
teristiska är den snabba blick, hvarmed’ de båda uppfostrarne
se hvad en person går för som i användbar publicist. Medan
det i. de andra tidningarna efter det gamla systemet kan gå
åratal, innan personalombyte eger rum af annan anledning än
dödsfall eller fördelaktigare anställning å annat håll, ha der-
emot cheferna i Å. B. och nästan mera i Vårt Land icke be:
höft lika många månader, ibland t. ,o. m. icke veckor för, att
direkt eller indirekt åstadkomma en hastig cirkulation bland
medarbetarstaben. . Något. har väl härtill medverkat känslan
på deras sida af att skördefältet är stort, men att de såsom
skördemän i sin genre stå nästan ensamma och derför måste
ligga i af alla tyg. . Man: skall lättare: fatta min mening, om
man läser t.. ex. ett par artiklar i A.. B;, den ena den 17
nov. 1884, d. v. s. ej mer än 1’/, månad sedan prof. Retzius
gick in i publiciteten, och ännu mer en för den 28 jan. 1885.
Första intrycket blir visserligen en känsla af förvåning öfver
en sådan snabb förmåga att se medaljens baksida, men man
skall ock se, att det var.verkligen åtskilligt för dem båda att
uträtta.: När man läser dessa artiklar, är det ungefär. som
Ur Dagens Krönika. VII, 5) 6. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
