Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Huru man reformerar pressen eller när prester och professorer leka publicister, af Scævola Redivius. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
att tidskriften Verdandi ej har något att göra med föreningen;
lofvar, att, när protokollen i den bekanta sedlighetsdiskus-
sionen i Upsala kommit ut, taga upp frågan, men låtsar
sedan ha glömt hela saken, och genom val af rubrik liksom
godkänner man det inhumana beteendet mot Carlheim-Gyl-
lenskiöld, som riddarhusdirektionen på beställsam angifvelse-
rapport från prof. Alin låtit komma sig till last. Den 31
dec. 1885 yttrar G. R.:
»Hvarför fördömer man icke äfven alla dessa slippriga romaner, som
under ’ ett bedrägligt lockande sken draga de unga sinnena in i de sinn-
liga lustarnes garn? Det vore en lätt sak att här uppräkna en hel rad
af arbeten, som äro fullt ut lika farliga som Strindbergs bok, derför att
de äro vida mer förföriska. Hvarför vänder sig icke oviljan äfven mot
dem med samma kraft och ifver? Hvarför klandrar man icke alla de
obscena bilder, som äfven vår svenska literatur, synnerligen öfversätt-
ningsliteraturen, har att uppvisa?» Sedan erinras om Bellman (!’!), Boc-
caccio, Faublas. ;
Dessa ord kunna vara nyttiga både för den civiliserade
prestmannen Personne och den nya beställsamme arbetaren
i anständighetens vingård, häradshöfding Holm, att begrunda.
Om vimmelkantigheten af A. B:s hållning i sedlighets-
frågan får man vidare en god föreställning, om man läser
t. ex. recensionen öfver Kiellands Tre par af signaturen B
eller det ’hallåh, som i dess spalter i form af insändare på-
gick i vecktals med anledning af fru Edgrens »En sommar-
saga». Dansen inleddes af signaturen CC. J. Frank, som
onekligen hade en: viss talang i framförandet af sina en-
sidiga och intoleranta beskyllningar, menb han efterföljdes
sedan af den ena dummare och i följd deraf än mer föroläm-
pande, måhända hemmagjorda uppsatsen efter den andra.
Men vill man läsa något riktigt präktigt, bör man läsa en
insändare för någon tid sedan, som en tidning med omdöme
bort lägga 1 skräpkorgen, men A. B. i stället utan reserva:
tion intog och derför får stå bocken för. I denna insän-
dare protesteras bl. a. mot »utställandet hos bok- och konst-
handlare af taflor- och bilder, hvilka, utan att vara direkt
osedliga, dock hos ett ungt sinne lätt bereda ingång (!) i
fantasien för bilder, hvilka bana väg (!) för okyskheten.»
Men det har gått A. B. på ungefär liknande sätt som
flera af de af tidningen protegerade »sedlighets»-ifrande bok-
förläggarne. Ty midt under sina etiska betraktelser tar den
in som följetong en öfversättning från ryskan, »Vid branten»,
hvilken en annan större hufvudstadstidning ej tordes på i följd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
