Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Musikalisk revy, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dal
att komma in så många gånger, beledsagande Lucca, artigt
var det slutligen att efter den stora arian ofvanpå en myc-
ket liten applådunge komma in och göra tre oklanderliga
reverenser, den första under 3, den andra under 1 persons
»handgemäng» och den sista och djupaste under stämnings-
full tystnad.
Man skulle blott vilja ytterligare önska att hr F. lika
artigt behandlade sina. höjdtoner, som också i Lunas parti
attackerades . med . opolerad hårdhändthet. Det är juw icke
alltid som »passionens låga flammar» på höga d och ess, och
när »hon tystar dem snart:likaväl» bör väl icke detta rytas
fram på alldeles samma sätt. Eller kanske hr F. icke kan
taga sina höjdtoner på annat sätt? Då be vi om ursäkt att
vi rört vid denna »corde sensible» och inskränka oss till den
anmärkningen att en ren intonation är en härlig sak samt
att gå och ej klifva på scenen ej heller är så förkastligt.
Hr Sellman förtjenar erkännande för sin Manrico, der
han gjorde allt hvad i -hans förmåga stod, liksom ock i
»Afrikanskan», der vi redan en gång förut haft nöjet loforda
hans förtjenstrika spel:
> Också hr Odmanns spel som Faust förtjenar .mention
honorable. Om hans sång kan mycket vackert sägas.
Som: bekant är det en operasångares »ära» att aldrig
göra efter något som den offentliga kritiken rådt honom till.
Jag vill derför ej såra hr Söderman med den förmodan att
han skulle tagit ad notam en viss tidskrifts enligt ett visst
morgonblad »högst orättvisar kritik, men jag kan ej neka
mig behaget att konstatera den mer karaktäristiska vändning
hr Södermans Mefisto på sista tiden tagit. Då nu hr 8.
skall utrikes, så stå vi Mefistolösa i Stockholm. Hr Will-
man har nemligen tappat rösten och förlorat sin sceniska
talang.
Annars förstå vi ej hvarför han icke lät Pauline Lucca
njuta af den bäste Mefisto, hon kunnat få se. -Den:typen
skulle hon nog bättre förstått än det »tyska» kontrakt, k.
teaterdirektionen i höstas åt fru bucca sammanskref och
hvilket visade fru Luccas språkkunskap i klen. dager. Vid
genomläsningen af detta eleganta opus stakade sig nemligen
fru Lucca oupphörligt och emellanåt begrep hon platt in-
genting.
Tänk att vara en så stor och vidtberest artist och ändå
inte kunna — mesopotamiska!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
