Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Hugo Nisbeth och »Figaro», af J. N. Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
Wallenberg och måste i tidningen lemna plats för Edvard
Nachman. Sedan hade H. Nisbeth en kort tid sysslat som
medarbetare i Nya Dagligt Allehanda, innan han, år 1872,
reste till Amerika, der han skulle göra öusiness och skrifva
korrespondenser hem till Aftonbladet.
Hvad som egentligen först väckte en allmännare upp-
märksamhet på honom, var dessa amerikanska bref, som han
under August Sohlmans två sista år lemnade till Aftonbladet.
Dessa korrespondenser lästes mycket gerna, och de voro myc-
ket lättlästa. Att de icke saknade journalistiskt värde, torde
vara bevisadt derigenom, att de bedömdes synnerligen förmån-
ligt "både af Sohlman sjelf och hans då varande högra hand,
ad a lr B
CUadK
den rutinerade journalisten C. E. Ekgren, som öfvertog
-
törskapet, sedan Sohlman drutiknat den 5 Juli 1874, och skötte
det till den 1 Sept., för att då öfverlemna’ det till Ad. Hedin.
Äfven denne, som var så sträng i sina fordringar, ehuru på
samma gång så mån om sina medarbetare, förstod att använda
N: till korrespondentresor.
För att återgå till de nyss omtalade brefven, gäller om
dem, att de nogsamt röjde, både hvad H. Nisbeth var och
hvad han icke var. Han egde hvarken någon fint utarbetad
eller eljest fängslande stil eller förmågan att grundligt behandla
ett. svårt ämne; ja, jag misstänker; att han ej alltid: gaf sig
ro att sorgfälligt studera, hvad han skildrade. Men han hade
en slagruta, hvaröfver han sjelf, och icke utan skäl, berömde
sig: förmågan att snabbt uppfatta, hvad som kunde falla all-
mänheten på läppen, och att servera det i den mest appetis-
santa form. Han var en förträfflig publicistisk kock. Och
hans konst bestod icke minst uti att välja goda »recept», eller
kanske rättare sagdt: goda ingredienser, med samma frihet
som Kajsa Varg, när hon föreskref sitt >man tager» — lika
godt hvarifrån man tager det, om man endast tager det som
är godt nog. Eller, för att tala utan bild: H. Nisbeth förstod
att i sina resebref från hin sidan Atlanten använda äfven de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>