Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - »För mycket blommor.» Några sociala reflexioner och erinringar af en tidningsläsande samhällsmedlem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674
griparen, ännu ej som jämbördig erkänd, skulle komma att göra
sig nägra öfverdrifna föreställningar om betydelsen af sina på-
ståenden. Derför föredrog man att tiga, då -hela saken snart
skulle glömmas. Några månader efteråt råkade emellertid kan-
slirådet dö. Då blef man modig och beslöt sig för »Ehren-
rettung»; kåsören, som hugnats med en och annan nedlåtande
och uppmuntrande helsning från den aflidne, t.’o. m. varit
ett par gånger på ett stort notvarp hos honom och derför
icke: blott velat, utan äfven varit i tillfälle att uppfatta hans
många nobla och högsinta karaktärsdråag, fick order att göra
sig parat. Hjernan hvilade och eftertanken var visserligen tyst,
men handen var desto oförtrutnare. Han gjorde en kompöosi-
tion bestående af samma saker som han eljest använder, när
det gäller att dels" riktigt puffa för sin ytterst intime” vän
sängaren och dels att krossa enhvar, som vågar betvifla sagde
sängares storlek tt. :o. m. som versifikatör. Denna salfva be-
strök han kanslirådets kvarlefvor med och bredde derpå ett
tjockt lager af törnrosor; taggarne kommo också med för att
visa hvilken :oändlighet af sorg och bitterhet, lifvets snabba
stunder kunna rymma. Verkan var oemotståndlig, kanonisé-
ringen blef fullständig, det blef riktiga helgonareliker; enhvar
ransakade sitt minne, om han sagt ett enda litet klandrande
ord om ’kanslirådet, och skämdes i så fall sig till gråa hår.
Sensmoralen af allt detta, hvad är den? "Jo, att >»verl-
den är ej så ful, som vi henné ’ängsligt afmåla», ty »hvar
förtjenst "till" slut "sin krona” får». "Tack väre den fria, opar-
tiska ’ pressen; om ej förr, "Så åtminstone vid .’den öppnade
orafven, och det är vackert så.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
