Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - En döende kyrka. Betraktelser i anledning af prestkonferensen i Stockholm, af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
bågen allt för högt i den riktningen, skall svaret helt säkert
blifva: »den kyrkliga sjelfständighet, I begären för den lu-
therska bekännelsekyrkan, den skolen-I få; men hon skall
på samma gång uppgifva sin ställning såsom statskyrka, och
hennes egendom: och inkomster skola återgå till staten.»
De stormande bifallsyttringar, med hvilka professor Johans-
sons föredrag af det församlade presterskapet mottogs, visa
emellertid, hvilken afgrund ligger emellan detta presterskaps
uppfattning och den allmänna meningen i vårt länd.
Denna den svenska lutherska kyrkans ställning till ut-
vecklingen i vårt land är ingen enstaka företeelse. Den
upprepar sig öfver allt inom de kristna hufvudkyrkorna i
alla länder. Öfverallt har kyrkan stelnat i en föråldrad tros-
form, ställt sig fiendtligt mot den fria forskningen och de
moderna rörelserna samt slutit förbund med alla reaktionära
sträfvanden. Öfverallt förlorar hon steg för steg sitt infly-
tande på den allmänna meningen. Öfverallt uppgöra hennes
målsmän — med samma blindhet för verkligheten — sina
kyrkliga restaurationsplaner. Öfverallt lutar kyrkan mot sitt
fall... Detta är en allvarlig, ja tragisk företeelse. Intet mensk-
ligt samhälle kan bestå utan en religiös och sedlig grund-
val. Kyrkan har varit ett vigtigt stöd för samhällsordnin-
gen hos de kristna nationerna — och detta både i god och
ond mening. Hon har mildrat sederna och fostrat och gifvit
auktoritet åt rättsliga och moraliska grundsatser. Men hon
har äfven tvungit menniskornas förnuft och sympatiska käns-
lor att böja sig under de mörka och hårda läror (om men-
niskonaturens totala förderf, Guds vrede, evig fördömelse
m. m.), hvilka hon förkunnat vid sidan af stora sanningar,
och derigenom vant dem vid att likaledes underkasta sig de
sociala migsförhållandena och orättvisorna såsom gudomliga
skickelser. Menniskoförnuftets uppror mot dogmen har der-
för med sig en gränslös känsla af frigörelse på alla områ-
den. Den. fria forskningen griper sig an med de sociala
problemen såväl som med de religiösa och etiska. . Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
