Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Akademister och opponenter. En titt in på utställningarna i Stockholm och Göteborg, af Ignotus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
gethan! liksom fortsättningen: »Tvenne komitéer tillsattes
sistlidne år. Dessa ha fullgjort sina skyldigheters, har nå:
gonting i sig af den stolta signal, som hissades vid Trafalgar af
Nelson, den gamle sjöbjörnen, som ändock bara kunde vinna
och troligen aldrig i sitt lif målat ett slag.
Men, som sagdt, allt är inte så farligt som det låter,
litet turkisk musik får det lof att vara med, ha väl utställnings-
kommissarierna tänkt, annars’ somnar den ärade publiken,
och så slog man på stora trumman en smula.
Musiken var dock härvidlag verkligen öfverflödig, ty
utställningen talar för sig sjelf.
Akademisterna deremot, de voro kloka, de tego som
snälla barn eller som vise män, hvilket här kän vara ungefär
detsamma. De pekade bara med en magnifik attityd på
hvad de gjort och läto publiken döma sjelf. De tänkte
kanske på den gamle svensk-akademisten Franzéns epigram :
Verket prise mästaren:
Bödo förr de vise.
Enligt nya ordningen
Mästarn verket prise,
och kommo ihåg, att de tillhörde »gamla ordningen».
Och deras utställning talar nog den också.
Men det egendomliga är, att båda utställningarne i år
ej tala på långt när så skilda språk, som de gjort förut.
Akademisterna äro i regeln knappt akademister längre
och opponenterna visserligen ej från första till sista mannen
några fullblodsopponenter. Hölles de båda utställningarne i
samma stad skulle de godt kunna trifvas under samma tak.
De skära ej längre mot hvarann; snarare kompletterar den
ena den andra.
De båda fordom fiendtliga riktningarne inom vår konst
ha’ under sina strider också lärt af hvarandra, de unga ha
tillfört de gamla en frisk flägt, som sopat bort ej så litet
af det vördnadsvärda akademiska dammet, och” åldringarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
