Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Akademister och opponenter. En titt in på utställningarna i Stockholm och Göteborg, af Ignotus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RR ——— 22
762
Under nästa sekel först är det som skådeplatsen flyttas
till Verona och de af Dante använda namnen upptagas. De
båda familjerna, som historiskt bodde i skilda städer och
begge voro Ghibelliner, flyttas till samma stad och göras till
fiender. Detta sker i. Luigi da Portas 1550 i Venedig
tryckta novell La Giulietta. Den scen vid liket, som just
bildar motivet för Kronbergs ena tafla är med redan här.
Den är af da Porta lånad från det af Conrad Celtes skrifna
latinska dramat Calimachus, som är intaget bland de s. k.
Hroswita-dramerna.
I en följande år utgifyen. omskrifning af da Portas no-
vell af Matteo Baudello tillkommer: Romeos svärmeri för
Rosalinda, som gjort herrar kommentatorer så mycket huf-
vudbry.
Da Portas och: Bandellos noveller sammanarbetas af
Pierre Boisteau i hans Histories tragiques. Dessa öfversättas
på engelska af Paynter i: hans Palace of Pleasure. Men
äfven en annan ’ engelsk version af sagan grundar sig på
Boisteau, nämligen Brookes dikt »the tragical historie of Ro-
meus and Juliet containing a rare example of true constan-
cie with the subtil counsels and practices of an old fryar
and their ill event».
På Paynter och Brooke är det Shakspere grundar sitt
drama. Emellertid får han ett motif, det vackra Albamoti-
vet, scenen på Kronbergs ena tafla, från ett annat håll. Det
är från Italien, der redan 1578 vi ha ett på. de gamla käl-
lorna fotadt drama, Luigi. Grotos Hadriana.
Emellertid inskränker sig ej ämnet till dessa författare.
Det var under 15- och 1600-talen ytterst vanligt och delar
af handlingen kan man spåra långt tillbaka i tiden. Sömn-
drycksmotivet förekommer redan i en grekisk roman af
Xenophon .Ephesius,
Bland andra som behandlat ämnet är äfven Lope de
Vega och så sent som 1826 den italienske författaren Cesare
de la Valle i tragedien Giulietta e Romeo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
