- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1887 /
945

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - »Fogelperspektiv» af Old Boy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NI

945
£

En god idé vinner alltid anklang i Amerika. Derför blefvo
de båda generalerna snart ense om sin operationsplan, och det
nödiga rörelsekapitalet för dess genomförande anskaffades lätt,
då frågan ju gällde ett produktivt företag.

Generalerne i Amerika äro ej alls högdragna. när de vilja
göra affärer; således generade sig B. och OC. ej det ringaste för
att resa öfver till Europa på värfning, liksom de varit vanliga
»gemena». Men i ingen af de stora militärstaterna på Europas
kontinent fingo värfningsförsöken någon framgång. Man tackade
så mycket för den artiga och lockande »inbjudningen», men be-
klagade lifligt, att man ej kunde komma ifrån. Det var kanske
sant så till vida, som krigaryrket icke är något latmansgöra i
Frankrike och ’ Tyskland. Men ryktet säger, att sorgen öfver
örhindren endast var låtsad, och att de inbjudne icke ett ögon-
olick tänkte på att paradera vid jubiléet.

Det såg alltså mörkt, ja hopplöst ut för värfvarne, men
en amerikansk general står aldrig rådlös, och detta blefvo ej
heller hrr Bentley och Chetlain. De styrde kosan till de tre
skandinaviska landen och behöfde ej säga mer:än en half me-
ning för att bli förstådda och få ja. Visst fann: man i Dan-
mark det vara något besynnerligt, att general OC. ej uppträdde i
uniform, men man: kom snart att anse detta som ett drag af
den republikanska enkeiheten. Och att de stora staterna ej
ville sända folk’ till militärparaden ... ja, det var en försum-
melse, som så mycket mer borde uppmuntra oss till lifaktighet.

Från Sverige kommo ej många med, men de voro utvaldt
folk; ingen af oss tviflade, att de skulle återkomma hit, höljda
med lagrar.

Hvilka förhoppningar fästes: icke på dessa våra svenske
krigare vid deras affärd! Hur afundade voro de icke. både af
sina kamrater och skarpskyttarne, som till sin. harm ej fingo
göra sällskap! Och hur otåligt gingo vi ej och väntade på de
första telegrammen!

De kommo, men refvo med ens ned. alla våra drömbilder.
»Militärlägret> hade gått i vatten, inställt sina betalningar och
gjort fiasco. Våra svenske gossar hade ej: fått utmärka sig i
manliga idrotter, men i stället farit illa och pröfvat på ett läger-
lifs alla vedervärdigheter. ;

»Tarflig bjudning, i synnerhet som den ju var officiel!»
utropade vi. . Men man upplyste oss om, att den alls icke var
officiel, utan en privat spekulation, ett vanligt impressarioföre-
tag. Amerikansk humbug således. Man hade lockat ut de

C
Dy

I
£
I
]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:31:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1887/0955.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free