Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Från parkett, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
986
att direktionen, hvilken som en hel karl under de föregående
åren förstått köra kärran ned i dyn, måste ega icke vanliga
krafter. för att få upp den igen. Men tvifvelsutan står den
der i stället och koxar och säger: »det är inte vårt fel. det
är den snåla riksdagens, det är reglementets». Tro det den som
det vill.
Enda sättet att göra ställningen något dräglig är uppen-
barligen sträng, men med omsigt tillämpad sparsamhet. Efter di-
rektionens antecedentier har man rätt att vara ytterst skeptisk
i detta -hänseende, och anblicken af alla de besynnerliga engage-
mang den gjort, tjenar endast till att stärka skepticismen. Nu
säges visserligen, att till detta spelår lönerna reducerats på många
håll, men systemet billig und schlecht har aldrig visat sig fördel-
aktigt för någon affär. Direktionen har föredragit att i så måtto
reducera antalet sujetter att den gjort sig af med några af de allra
förnämsta artisterna, visserligen engagerat några nya förtjenstfulla,
men ännu samvetsgrannare bemödat sig om att återförvärfva alla
»medelmåttor och oförmågor, som icke i förskräckelsen öfver
teaterns farliga situation i våras skyndade att rädda sig någon
annanstans, och hade icke ens nog med de gamla, utan måste
skaffa sig ett par, tre till. Hr Grandinson, hvilken såsom rege-
mentsskrifvare kan med ungefär samma skäl tala om »vi militärer»
som klockaren säger »vi presterskap», borde ha hållit en liten tak-
tisk föreläsning för sin direktör om den stora olägenheten att
låta en god stamtrupp svälla för mycket upp genom att sticka
in i lederna en massa oöfvadt folk. Jag skall inte gå in på
någon detaljerad granskning af de återknutna eller nyförvirf-
vade och inte ens, ehuru namnen Håkansson, Torslow, Rundberg,
Rosén, Malmsjö, Bröderman m. fl. äro tämligen frestande, erinra
om alla Kungl. teaterns oförlikneligt välljudande »tenorer», basar
och andra »mästersångare», af hvilka somliga, i följd af röstens
totala försvinnande för flera år sedan, äro svåra att placera under
någon viss röstkategori. De sitta der som verkliga ädelstenar i
den Willmanska direktörskronan. Men litet grand kunna vi dock
titta på Dramatiska teatern. Vi skola dock dervid alldeles förbigå
sådana, mot hvilka direktionen, i följd af sin oförsvarliga lojhet
att. icke under de gångna fyra åren ha gjort något för att få
pensionsväsendet bättre ordnadt, kan ha varit skyldig någon hän-
syn, äfvensom sådana, hvilkas förlust läte sig ersättas med stor
lätthet i verlden, exempelvis fröken Zetterberg, hrr Törnqvist
och Hamrin etc.; men kan någon uppge något rimligt skäl för bibe-
hållande af fru Lindström, fröknarna Ulrich och Åkerlund samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
