Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Än en gång våra rangförhållanden. Kulturhistorisk studie af Marcellus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
konungs grundlagsenliga. rådgifvare, oaktadt de i regeringsformen
ega svart på hvitt på, att de i rang äro närmast de svenska
stats- och utrikesministrarne. Detta kan man kalla att »förbättrå»
vår grundlag.
Nu på nåder i fjerde rangkategorien
stå i den andra, nämligen svenska statsrådets ledamöter i ordning
komma de. som skul
efter utnämningsdagen. Det var dock icke »blot til lyst», som
den bestämmelsen i grundlagen infördes, och det torde kanske
vara mindre bekant, att detta stadgande icke ursprungligen före-
kom 1.1809 ärs regeriogsform, ty der står, att statsministrarna
Od &G 2 v
innehafva rikets högsta värdigheter och statsråden generals |
Vid departementalstadgans införande 1840 ändrades detta derhän.
att statsråden skulle få rang närmast intill statsministrarne och
då 1876 statsministersembetet infördes, vidtogs en formel än-
dring, men bestämmelsen fick likvisst gqvarstå. Redan af detta
visar sig, att grundlagsstiftarne haft sin afsigt med stadgandet
och ’att det alldeles icke varit meningen, att det skulle kunna
rubbas på ett så lättvindigt sätt, som nu sker. Ständerna vid
1840 års riksdag motivera också uttryckligen bestämmelsens in-
förande, då de yttra att »enär statsrådets ledamöter såso
nungens rådgifvare stå honom närmast, med departementschefen
tillika lemnadt.sinseende öfver förvaltande embetsverken, dem
borde tillerkännas: innehafvandet af rikets högsta: värdighet el
af den närmaste derintill».
Slutligen stadgas, att närmast efter det svenska statsrådets
ledamöter komma i rang ledamöter i norska statsrådet under
vistandet i Stockholm. Detta stadgande är nytt, men är icke
rimligare för det, ty om de norska statsministrarna skola här
i Sverige ega »rang och placering», så är det svårt att finna
någon rimlig anledning hvarför icke äfven det norska statsrådets
öfriga ledamöter skola få njuta samma stora förmån. För öfrigt
är ur svensk synpunkt detta sistnämnda stadgande vida att före-
draga framför det, i hvilket de norska statsministrarnes rang be-
stämmes, ty här kränkes åtminstone icke grundlagens bud. De
norska statsråden hafva i rang kommit efter de svenska stats-
råden och. öfver hvad som der nedanför i rangväg är, råder
K. M. oinskränkt. Men det är två ofullständigheter, hvilka
vidlåda nu omförmälda stadgande och hvilka jag här vill påpeka.
Den ena gäller den frågan, huruvida denna bestämmelse gäller
allenast för norskt statsråd, som är ledamot af norska statsråds-
afdelningen i Stockholm och således tjenstgörande i Sverige, eller
om det ock skall tillämpas på hvarje norskt statsråd, som gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
