Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Från Parkett af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
har man ej rätt att antaga." Men så länge man ej kan uppgöra en
suverän norm — och det lär man väl alltid bli bet på, trots alla
hufvudskakningar från en hop godt folk öfver författarepessimism
och benägenhet att »rota i smutsen) — för minimiprocenten af op-
timism eller hvad af lifvets ljusa sidor en förf. ovilkorligen är
skyldig att låta sina literära arbeten innehålla, är en sådan ensidig-
het en författares rättighet, så snart man icke kan bevisa någon
skefhet i teckningen af karaktärerna från författarens sida. Och
det är något man svårligen kan beträffande »Återgång», Ty icke
vore det svårt att ur lifvet uppleta motstycken — icke model-
ler — till styckets personer. Så hufvudpersonen t. ex., den af
hr Palme så erbarmeligen spelade Erik Lanner, med all hans
entusiasm för konsten och intresselöshet för alt annat, hans naiva,
ömtåliga konstnärsfåfänga, som berusas af aplåderna och bifalls-
ropen; Men det är ett par detaljer i stycket som på mig åtminstone
icke verka naturligt; den ena är episoden om tidningsnotisen, då
en notis 1 en sådan form torde svårligen tänkas annat än i nå:
gon riktig pöbeltidning och att en’ sådan skulle få finnas i en
finare, kanske kgl. teaterfoyer är ju otroligt. Den andra är fröken
Emelies slutuppgörelse med Lanners af henne så afundsjukt ha-
tade hustru, den smakar mera af teater än verklighet, om det
ock icke är visst exempellöst att vissa artister, fullständigt utan
eget innehåll, i nästan hvarje situation af lifvet icke kunna lägga
bort att vara »komedianter». För en del af publiken skall all-
tid redan sjelfva det område, hvarifrån förf. af »Atergång» häm-
tat sina figurer och scener, förefalla lockande, men ifrågasättas
kan dock, huruvida icke det är en relativt begränsad krets och det
stora fertalet deremot alltid skall komma att känna sig tämli-
gen främmande och ointresserad derför. De åter, som ärö vän-
ner af den svenska originalliteraturen, skola alltid ur literär syn-
punkt känna sig intresserade af detta författarens nya förtjenst-
fulla bemödande"" att rikta vår ganska fattiga inhemska drama-
Behöfves bevis härför, ja då vill jag påpeka, hurusom af alla döda
artister minst 70 proc. i nekrologer eller liktal få sådana betyg öfver sin privat-
menskliga förträfflighet, att litet hvar kunde vara belåten dermed. Och att
alla jubilarer äro något af första klass, veta vi ju alla. Den ene är ju
t. ex. en förtjent medborgare och make, den andre är trots sin malitiösa,
men kvicka tunga: »En gentleman som få, en vän som ingen».
"+ Dagens Nyheters ästetiska auktoritet har deremot uppenbarligen an-
sett detsamma så betydelselöst, att det icke ens ansetts värdigt ett så ut-
förligt bedömande, som det hvilket kommer +t. ex. »Flickorna Blom», tyska
farser och andra obetydligheter eller parisiska nyheter till del. Andå till-
hör icke förf. det »unga Sverige», våra dagars sannskyldiga »varg i veum»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>